Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 6 §) Utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd), 1999-12-02 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman!

Där gamla kåkar stodo tätt

Och skymde ljuset för varandra

Dit sågs en dag med stång och spett. En skara

ungfolk muntert vandra

Och snart i sky

Stod damm och boss,

Då plank och läkt

De bröto loss.

Det murkna trät,

Så torrt som snus,

Det virvlar om

Med kalk och grus.

Och hackan högg

Och stången bröt

Och väggen föll

För kraftig stöt.

Och skrapan rev

Och tången nöp,

Att taket föll

Och skorsten stöp.

Från kåk till kåk

Man sig beger

Från syll till ås

Allt brytes ner.

En gammal man går där förbi

Och ser med häpnad hur man river.

Han stannar; tyckes ledsen bli,

När bland ruinerna han kliver.

" - Vad skall ni bygga här min vän?

Skall här bli nya villa staden?"

" - Här skall ej byggas upp igen;

Här röjes blott för Esplanaden!"

" - Ha! Tidens sed: att riva hus!

Men bygga upp? - Det är förskräckligt!"

" - Här rivs för att få luft och ljus:

Är kanske inte det tillräckligt?"

August Strindbergs Esplanadsystemet har blivit

vår tids dikt, men i omvänd ordning. Nu handlar det

om utflyttningsområden, där folk inte vill bo därför

att arbete inte finns. Jag var i Karlsborg förra veckan.

Där säger folk att det liknar Bosnien. 80 lägenheter

rivs - fina tegelhus. Till detta betalar staten pengar.

Bengtsfors kommun får 26 miljoner kronor för att

riva. När medborgare då försöker finna andra idéer

och inte klarar av att se förstörelsen, måste kommu-

nen söka om dispens för att man inte hinner riva i tid.

Skanska river hus i Lund under förevändning att

de är felbyggda. Vi läser i dag tidningsartiklar med

rubriken Villa för en hundralapp, men ingen kund

dyker upp. Oxtorgsmålet eller S:t Eriks-målet i

Stockholm sätter klorna i hyressättningssystemet och

därmed nybyggnation av hyresrätter. En del av lös-

ningen har Ulf Björklund pekat på. Han talade om

ägarlägenheter, där med fördel boendet kan bli billi-

gare när hyresgästen kan ta egna lån för sin lägenhet

och därmed dra av i deklarationen. Samhällsekono-

min uppmuntras med ett personligt sparande. Ägarlä-

genheter stärker pantvärdet för lägenheten. Ägarlä-

genheter ökar brukarinflytandet. Nu har vi fått svar

att en utredning ska tillsättas av regeringen.

Säg mig var du bor och vi kan diskutera bostads-

politiken. Sverige upplever i dag en mångfald i bo-

stadspolitiken, från områden där det inte finns någon

bostadspolitik alls till områden där takten är hög.

Med en minsta gemensam nämnare skulle man dock

kunna kalla svensk bostadspolitik i nuläget för en

bostadspolitik med snigelfart. För studenter gäller det

t.o.m. att ta huset på ryggen. Trenden med tomma

fastigheter i utflyttningskommuner och katastroflånga

bostadsköer för studenter i storstäderna måste snabbt

vändas. Det gäller att öka snigelfarten i bostadspoliti-

ken och inte "behålla huset på ryggen". Skulle man i

dag nämna begreppet Bostadspolitik i centrum, refe-

rerar ingen längre till svensk bostadspolitik utan till

storstäderna där alla vill bo i centrum. Att bygga nytt

är dyrt, och hyresgästerna vill inte att husen ska reno-

veras på grund av deras rädsla för hyreshöjningar.

Modeller för självförvaltning måste snabbt kom-

ma i gång. Hyresgästerna betalar i dag omkring 4

miljarder kronor årligen för hyresbortfall, ökade av-

skrivningar och ökning av eget kapital. En ännu stör-

re summa går till att betala moms för fastighetsför-

valtning och fastighetsskötsel. 65 % av hyreskostna-

den kan bestå av skatter och avgifter. Mer än 200

kommuner redovisar en befolkningsminskning. Pro-

blemet kommer att förstoras genom att hyresgäster -

förutom att de har höga hyror - också är skattebetala-

re och därmed betalar kommunernas insatser.

Fru talman! Jag kan i denna bostadsdebatt kon-

statera att kristdemokratisk bostadspolitik är den mest

ambitiösa. Bostadssektorn måste bli mjukare och mer

flexibel och öppen för människors olika behov. Där-

för har vi kristdemokrater anslagit 230 miljoner kro-

nor mer än de andra partierna till bostadssektorn.

Tyvärr har den motionen fallit. Utgiftsområde 18 för

samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

ligger enligt regeringens budgetförslag på drygt 15,5

miljarder kronor. Från detta drar Moderaterna bort

drygt 1,2 miljarder, Centern drygt 660 miljoner och

Folkpartiet ca 3 miljarder, medan Kristdemokraterna

föreslår en ökning med 230 miljoner kronor för att

göra bostadspolitiken mer familjevänlig. I dag har vi,

tyvärr, bara ett särskilt yttrande eftersom förslaget har

fallit.

Fru talman! Frågan om studenternas bostadskö

måste lösas. Om Birgit Friggebo hade haft ledningen

i dag skulle hon ha haft köer av studenter som frågade

efter en friggebod. Bara i Stockholm står 14 000

studenter i bostadskö. Förutom investeringsbidrag för

studentlägenheter krävs det en inventering av olika

möjligheter i kommunerna. Regelkraven kan förenk-

las. Kommunerna kan också göras uppmärksamma på

ansvaret för bostadsbeståndet när det gäller att få en

ny tilldelning av högskoleplatser.

Allra värst har de studenter det som har funk-

tionshinder och som inte kan utnyttja vindsvåningar

och källarskrubbar. Därför måste man kanske kunna

satsa på mobila lägenheter för det akuta behovet och

låta Bostadssociala beredningen påskynda bostäder

för funktionshindrade. De ska finnas intill högskolan.

I Jönköping har ett uttryck myntats med mottot

"en akademisk kvart" för studentbostäder. Du ska nå

högskolan inom en kvart. "En akademisk kvart" för

studentbostäder bör vi satsa på.

Det investeringsbidrag som har lett till att 5 800

studentlägenheter byggts måste man fortsätta med

och det måste vara mer tydligt och kontinuerligt.

Ryckigheten har gjort att byggentreprenörer inte

vågar satsa. Bidraget borde höjas till 40 000 kr per

lägenhet. För detta hade Kristdemokraterna avsatt 20

miljoner men också det förslaget har nu fallit.

Vad man - vid sidan av alla andra förslag - skulle

kunna satsa på är att flytta befintliga lägenheter från

utflyttningsområden till högskoleområden. I en debatt

med Lars-Erik Lövdén, som inte finns här i kamma-

ren nu, uppmanade jag honom att satsa på Lövdén-

mobilen så att han kunde ta upp kampen med frigge-

boden.

Det finns alltså möjligheter att ha mobila lägen-

heter - den gamla tidens baracker som nu är mycket

moderna - direkt vid högskoleområdena så att stu-

denterna slipper tälta. Det finns också möjligheter att

flytta färdiga och bra bostäder.

Jag yrkar bifall till reservation nr 13 under

mom. 8.

Slutligen, fru talman! Kristdemokraterna framför

också krav på att lokala investeringspengar för ekolo-

gisk hållbarhet ska kunna användas till förskolor och

skolor som behöver "hälsorenovera" för att få en

godkänd innemiljö. Alltfler barn far i dag illa på sin

arbetsplats - de går också under arbetsmiljölagen -

därför att allergierna kontinuerligt ökar. I en särskild

motion om hälsosamma bostäder, förskolor och sko-

lor framhåller vi sambanden mellan innemiljö och

hälsa. Jag har också deltagit i flera seminarier hos

Byggforskningsrådet just om den tvärvetenskapliga

forskningen om Sunda hus.

Vi behöver ett nationellt handlingsprogram.

Forskningen utvecklas hela tiden och detta är ytterst

viktigt för folkhälsoperspektivet.

Tyvärr hinner jag inte ytterligare utveckla detta

eftersom talartiden nu är slut. Jag vill dock säga att

det här är oerhört viktigt. Helena Hillar Rosenqvist

sade att vi ska få EU-direktivet notifierat i februari.

Jag hoppas att det verkligen blir så. Det har ju blivit

uppskjutet gång på gång men man ska kunna få det

genom att ta in folkhälsoaspekterna i det här.

I och med detta och i och med att det i utskottets

svar står att det här är möjligt inom de lokala investe-

ringsprogrammen känner vi kristdemokrater att vi

ändå har vunnit en seger i denna fråga där vi flera

gånger har drivit på. Det handlar ju om våra barns

och ungdomars hälsa. Tack!

Debatten

Hämtad sida: 38

38 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd): (forts. från 6 §) Utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (1999-12-02) — PRESS0