Fru talman! I många sammanhang har ministern
betonat kommunernas ansvar när det gäller bostads-
försörjningen. De måste planera bättre, ändra sin
markpolitik, se över taxor och avgifter, m.m. Det
håller jag naturligtvis med om.
Men när det gäller statens ansvar blir det lite
otydligare. Vilket ansvar anser ministern att staten har
för ny- och ombyggnation? Behöver räntebidrags-
reglerna ändras, som t.ex. Boverket föreslår? Blir det
något investeringsbidrag? Hur blir det med fastighets-
skatten för flerfamiljshus? Är ambitionen att den ska
sänkas ytterligare för att få ned hyrorna? Och vem har
egentligen det yttersta ansvaret för rätten till en god
bostad till ett rimligt pris? Är det inte dags att vi bör-
jar prata om vård, omsorg, skola och boende som fyra
viktiga frågor att se på gemensamt?
En annan fråga gäller bostadsförsörjningen kopp-
lat till boendekostnadsfrågan. Jag kan inte se att man
kan skilja på det. Det innebär ju att man visserligen
kan få en bostadsförsörjning men som faktiskt vänder
sig till dem som har pengar. Statens räntebidrag och
subventioner går till dem som är bättre bemedlade.
Jag hoppas att ministern vill koppla ihop de här två
frågorna, om försörjningen och boendekostnaderna.