Fru talman! Jag tror kanske att Inga Berggren, om
hon har följt riksdagsdebatterna under hösten och
även i våras, har noterat att jag har sagt att regeringen
avser undanröja den negativa marginaleffekt som
finns i utjämningssystemet.
Det är ingen stor och dramatisk fråga. Det är en
negativ marginaleffekt som innebär att vissa kommu-
ner får upp till en tiondels lägre tillväxt av sina skat-
teintäkter än genomsnittet i landet. Vi ska rätta till
den, som jag har kallat det, skönhetsfläcken, så kan-
ske vi kan lyfta den debatten åt sidan.
Jag noterar, när moderaterna i Stockholm för sin
vulgärpropaganda om att skatteintäkter minskar från
ett år till ett annat, att den frågan väl också är utage-
rad. Den sakliga analysen visar ju att så inte är fallet.
Jag noterar också att de moderatstyrda kommuner
i Stockholmsområdet som har fört vulgärpropagandan
anser sig ha en sådan god kommunalekonomi att man
har råd att sänka skatten. Det är Solna kommun,
Stockholms kommun, och vi kan fortsätta uppräk-
ningen.
Jag tror att det mer är ett krystat argument för att
försöka lyfta över ansvaret på regeringen för ett bo-
stadspolitiskt misslyckande i Stockholmsområdet -
ett bostadspolitiskt misslyckande därför att man inte
tar sitt bostadsförsörjningsansvar i Stockholm. Man
vill sälja ut de kommunala bostadsbolagen. Man
bedriver en markpolitik som inte gör det möjligt att
bygga till rimliga boendekostnader. Man plockar ut
pengar från bostadsföretagen - 4 miljarder kronor -
och omvandlar hyresrätter till bostadsrätter för sam-
ma belopp. Det är 8 miljarder för bostadssektorn som
skulle kunna användas offensivt bostadspolitiskt i
Stockholmsområdet. Det bär Inga Berggrens mode-
rata partikamrater ansvar för i Stockholm.