Fru talman! Det var ett positivt förslag som Willy
Söderdahl kom med. Arbetsgruppen kan säkert fylla
en viktig funktion i det utredningarbete som nu ska
ske. De som är nära verksamheten kunde vara ett
bollplank och också plocka in idéer. Det förslaget tar
jag genast till mig.
Jag följer självklart utvecklingen inom folkhög-
skolorna. Folkhögskolan i Härnösand har t.ex.
nämnts. Vi diskuterade där vad som har skett med
musikundervisningen. Man var bekymrad över att
man inte kan behålla delar av musikundervisningen.
Jag gick då tillbaka till departementet för att få en
bild och en beskrivning av vad som nu sker. Jag fick
fram följande. Av de folkhögskolor som hade en
inriktning med musik fick 12 en höjning av sitt stats-
bidrag, 18 skolor fick ingen större förändring, och 14
skolor fick en större minskning av bidraget. Sedan
hade det olika effekter beroende på vilken typ av
undervisning det var, om det var i grupp eller enskilt,
och vilken typ av instrument man använde.
Jag har också tittat på vad som har hänt, hur
många folkhögskolor man har lagt ned och hur många
man har startat. Jag har tittat i perspektivet av den
summa pengar man har att förvalta, hur man har för-
delat medlen mellan studieförbunden, också med
tanke på studieförbundet Sisus, med inriktning på
idrott, som ökar antalet deltagare. Jag följer det väl-
digt noga.
Jag säger igen att jag anser att verksamheten är
oerhört viktig. Om vi tar musiken, där jag började
med Härnösand, ska systemen givetvis inte bli sådana
att någon drabbas och måste läggas ned. Det är då
viktigt att den här diskussionen förs inom Folkbild-
ningsrådet. Det är också det vi vill följa i vår utvärde-
ring och se konsekvenserna av.