Fru talman! Det är precis tio år sedan Skolöver-
styrelsen avskaffades. Skolverket kom då i stället för
Skolöverstyrelsen, även om Skolverket har en helt
annan uppgift än Skolöverstyrelsen hade - Skolverket
har hand om ungdomsskolan. För folkbildningen,
alltså folkhögskolor och studieförbund, inrättades
Folkbildningsrådet, som ju inte är ett statligt organ
utan en sammanslagning av tre olika privaträttsliga
organisationer.
Samtidigt ersattes regelstyrning med målstyrning
- friheten ökade. Det tycker jag är bra; det tror jag
alla tycker är bra. Problemet är att skillnaderna också
ökade kraftigt. Man kan bara titta på grundskolan. I
vissa kommuner betalar kommunen 35 000-40 000 kr
för en grundskoleplats, medan man i en annan kom-
mun betalar ungefär dubbelt så mycket för en grund-
skoleplats.
Samma skillnad märker vi nu när det gäller folk-
bildningen. Jag känner till en folkhögskola som hade
förmånen att få byta landsting och på det tjänade
ungefär 1 miljon i bidrag varje år, eftersom man kom
till ett landsting som betalade ut betydligt högre bi-
drag än det gamla landstinget gjorde.
Till detta kommer då att statsbidragen kraftigt har
naggats i kanten. Skolministern säger att det statliga
bidraget till folkbildningen har ökat något. Det stäm-
mer, men det är betydligt fler om att dela på det. Är
det 20 nya folkhögskolor - det är sammanlagt 147
stycken - som ska vara med och dela på ett något
ökat statsbidrag så blir det väldigt mycket mindre per
skola även i statsbidrag. Får man också mycket mind-
re i landstingsbidrag kan det bli stora problem, och
det blir det också! Några skolor har ju redan gått i
konkurs. Jag vet att det är flera som har väldigt stora
svårigheter att få debet och kredit att gå ihop när man
nu gör en budget för nästa år.
Till detta kommer besparingarna i samband med
att det nya Vuxnas lärande klubbades här i riksdagen
den 18 maj. Folkhögskolorna fick som bekant 3 000
färre platser. Det betyder väl ungefär 15 % minsk-
ning. Då vet vi att väldigt många av de 20 nya sko-
lorna bygger mycket på just de 10 000 platserna. Ska
man slå ut de 3 000 platserna på alla skolor så är det
ändå flera hundra tusen kronor per skola som man får
i minskade bidrag. Det betyder att man förmodligen
måste skära i verksamheten, minska personalen och
inte heller kan ta emot så stora grupper i fortsättning-
en.
Jag skulle vilja avsluta med samma fråga som jag
ställde till skolministern när vi diskuterade Vuxnas
lärande. I samband med att riksdagen fattade beslutet
1991, alltså för tio år sedan, sade dåvarande skolmi-
nistern att han noga skulle följa hur kommuner och
landsting sköter sin bidragsgivning till folkbildning-
en. Jag har inte den exakta ordalydelsen, men jag vet
precis vad han sade, eftersom jag lyssnade noga då.
Han sade: Är det så att kommuner och landsting inte
tar sitt ansvar så måste vi göra någonting åt detta.
Skolministern då hette Göran Persson, och han är
statsminister i dag.
Nu säger regeringen att man inte kan åta sig att
kompensera studieförbund och folkhögskolor för
inkomstbortfall från andra bidragsgivare. Gäller inte
Göran Perssons ord från 1991? Är det inte något
inkomstbortfall som ska kompenseras? På vilket sätt
vill ni uppfylla de löften som dåvarande skolminis-
tern gav för tio år sedan?