Fru talman! Vi har i dag att diskutera utrikesutskottets utlåtande över EU-kommissionens arbetsprogram för detta år, alltså 2012. Det borde egentligen inte vara så mycket att orda om eftersom programmet redan är antaget, inte i går eller i förra veckan utan för tre månader sedan. Men det är ändå bra att det här tillfället ges att diskutera vikten av det europeiska samarbetet, och vi ser också en del ganska tydliga skiljelinjer.
Europa står i dag inför mycket stora utmaningar på både kort och längre sikt. Vår kontinent befinner sig i en mycket svår kris. Det är en ekonomisk kris, och det är också en politisk kris. Enligt Världsbankens studie
Global Economic Prospects
är eurozonen den enda region i världen som förutspås få negativ tillväxt i år, -0,3 procent, att jämföra med Kina som förutspås växa med nästan 9 procent i år.
Flera stater i Europeiska unionen befinner sig i en djup finansiell kris, en kris som i grund och botten beror på att länder har belånat sig till den grad att man nu inte klarar av att betala sina skulder. Vi i Sverige har, som vi alla vet, själva befunnit oss i en liknande situation för 20 år sedan. Det krävdes mycket mödosamma ansträngningar för att vårt land skulle resa sig ur krisen.
Vi ser nu hur stater med en betydligt svagare industriell bas, lägre produktivitet och svagare skattekraft har drabbats ännu mer än vad vi gjorde. Utmaningarna för Grekland är därmed betydligt större än de hinder vi själva hade att ta oss över i Sverige i början av 1990-talet.
Men denna ekonomiska kris är också en politisk kris. När Europas ekonomier går på tomgång minskar attraktionskraften för den europeiska modellen. EU:s så kallade "mjuka makt" förlorar i betydelse. Det blir svårare för oss att påverka i världen, inte minst i vårt omedelbara närområde i det södra grannskapet. Att Europeiska unionen är i kris försvagar hela den fria världen och förstärker den trend världen har sett de senaste årtiondena, där alltmer makt förflyttas österut.
Fru talman! Det är lätt att flytta ett huvudkontor från Europa, men det är betydligt svårare att flytta Alperna, Donau eller Skanderna. Vi befinner oss där vi befinner oss i Europa. Våra öden, utmaningar och möjligheter tvinnas samman av det faktum att vi är grannar och lever sida vid sida. I årtusenden har folken i Europa slagit ihjäl varandra. Demokratin är en förhållandevis ung företeelse och definitivt inte ett styrelseskick som vi kan ta för givet.
Vi måste därför stå upp för centrala principer om demokrati och mänskliga rättigheter, och vi måste värna det europeiska samarbetet som ett sätt att lösa centrala frågor för Europa vid förhandlingsbordet i stället för på slagfältet.
I det perspektivet, fru talman, är utvecklingen i Ungern mycket oroväckande. Den grundlag Ungern har antagit och den medielag som antogs förra året stärker det sittande regeringspartiet Fidesz. Det skapar en rädsla hos fria medier, och vi har redan sett konkreta exempel på hur människor har drabbats av dessa lagändringar. Det är därför mycket bra att Europeiska kommissionen nu granskar Ungern.
Inget samarbete är starkare än dess svagaste länk. När en medlemsstat i Europeiska unionen börjar tumma på grundläggande principer undermineras i förlängningen trovärdigheten inte bara för Ungern självt utan för hela Europa, hela EU.
Jag noterade att den ungerska utrikesministern sade så här: Ni behöver inte vara oroliga, därför att 90 procent av medierna i Ungern är i privat ägo, och i huvudsak kommer kritiken från vänsterorienterade medier.
Det där är nästan exakt vad regeringen i Venezuela sade för tio år sedan när man införde liknande inskränkningar i mediefriheten där, fast då sade man att kritiken kommer inte bara från vänster utan den kommer bara från höger, och dessutom är de allra flesta medierna privata.
I dag, tio år senare, är situationen i Venezuela en annan. Yttrandefriheten är betydligt mer inskränkt.
Om man börjar tumma på yttrandefrihet och pressfrihet i Ungern är risken att man står där om tio år. Då kan man inte hävda att kritiken bara kommer från några extremister långt ute till vänster, för det är faktiskt inte sant. Kritiken kommer i högsta grad också från den liberala gruppen i Europaparlamentet tillsammans med socialdemokrater, de gröna och socialisterna.
Fru talman! Låt mig peka på några viktiga liberala utmaningar för EU i dag. Det är nödvändigt att genomföra kraftfulla ekonomiska reformer i medlemsstaterna för att stärka ekonomin och öka sysselsättningen. Det krävs såväl krishantering på kort sikt som strukturreformer på längre sikt.
Vi i Folkpartiet är övertygade om att detta i slutändan kommer att kräva ett fördjupat samarbete i Europa för att riva fler handelshinder och begränsningar för ekonomisk utveckling, globalisering och frihandel. Dit hör inte skatter på finansiella transaktioner eller andra typer av regleringar, utan snarare reformer för att locka kapital till Europa i stället för att skrämma kapital bort från Europa. Det är också nödvändigt att EU:s budget allokerar resurser till sådant som skapar produktivitet, tillväxt och jobb, inte minst forskning och produktiva näringar.
Fru talman! Det är också nödvändigt att Europeiska unionen, trots de svåra ekonomiska tider som råder, förmår att mobilisera kraft för att bidra på ett konstruktivt sätt till utvecklingen i det södra grannskapet. Den arabiska våren är historisk såtillvida att miljoner människor har gått ut med sina bara händer eller möjligen med en megafon och i värsta fall med en planka för att konfrontera djupt diktatoriska och korrupta regimer. Men vi har ingen aning om hur dessa länder kommer att se ut om fem tio år. Vi vet att alla människor som demonstrerar inte nödvändigtvis är progressiva demokrater. Det finns också mörka krafter i dessa samhällen som nu vädrar morgonluft och som tidigare har varit i opposition till regimerna.
Det är därför väldigt viktigt att EU ökar sitt stöd till demokraterna i Mellanöstern och i arabvärlden och att man ökar trycket på de regimer som sitter kvar vid makten att genomföra demokratiska reformer och på de nya regimer som har tagit över att inleda en demokratisering och fördjupa detta.
Fru talman! Europeiska unionen måste försäkra sig om att alla medlemsstater lever upp till de principer som slås fast i EU:s fördrag och andra internationella relevanta dokument. Vi kan inte utgå ifrån att medlemsstaterna på något sätt skulle vara immuna mot auktoritära tendenser. Tvärtom måste vi vara ännu mer noggranna i att efterfölja att mänskliga rättigheter, tolerans och demokrati garanteras i alla medlemsstater.
Fru talman! Vi ser nu hur EU-motståndarna vädrar morgonluft. Det är tories och det är Timo, det är Jonas och det är Jimmie. De var emot detta samarbete i går, de är emot detta europeiska samarbete i dag och de kommer garanterat att vara emot detta samarbete i morgon. Men deras lösningar skulle inte hjälpa Europa genom den kris vi i dag går igenom.
Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har båda sina rötter i de rörelser som skövlade, brände och plågade vår kontinent i årtionden. Vi andra har mödosamt byggt upp Europa igen efter stöveltramp och satellitstyre. Vi måste klara av denna skuldkris och den politiska förtroendekris som Europa står inför i dag. Det är det som är vårt viktigaste uppdrag för de kommande åren.
(Applåder)