Fru talman! Gustav Blix sade att vi får inflytande med europakten. Argumentationen från statsministern och förespråkarna för europakten har ju varit närmast av negativ art, nämligen att vi ska förhindra att vi behöver bindas av de åtgärder som kommer att föreslås inom europakten och att vi kommer att få sitta med vid bordet, vilket nu är tillförsäkrat, en gång per år. Inflytandet är något marginellt, för att uttrycka sig milt, Gustav Blix.
Problemet handlar ju om huruvida europakten är bra eller dålig. Är det rätt eller fel väg? Det är det som också diskuteras i utskottets utlåtande om kommissionens arbetsprogram. Det verkar som om majoriteten lite för lite har insett att det finns en gräns där nedskärningar slår över och blir kontraproduktiva.
Nedskärningarna kommer att leda till att det blir svårare att hämta igen den ekonomiska kris som nu genomsyrar läget i flera av EU:s länder. Ett av skälen till det är euron.
Gustav Blix hör till ett parti som arbetade mycket hårt för ett ja till svenskt euromedlemskap 2003. Jag antar att varken Gustav Blix eller partiet har ändrat uppfattning. De tycker fortfarande att det är en bra idé med en centralbank i Frankfurt som bestämmer räntan och valutapolitiken för hela detta icke naturliga valutaområde, vilket är ett av de stora problemen i dag.
Det är ett av de absolut största problemen vi har, nämligen att det inte är ett naturligt valutaområde. Det innebär stora problem för länder som inte hör till EU:s kärnländer, till de största ekonomierna. När Tyskland bestämmer räntan och valutan får Grekland betala priset. Därför borde egentligen Gustav Blix tacka svenska folket för att de var klokare än vad Moderaterna var - de var klokare än vad Gustav Blix, Fredrik Reinfeldt och Anders Borg var - och röstade nej till euron 2003.