Fru talman! Det vi varnade för när vi hade omröstningen om EU 1994 var att fackliga rättigheter skulle attackeras, att vi skulle se en period av nedskärningar, att vi skulle se försämrade sociala rättigheter och att vi skulle riskera att få en högre arbetslöshet i Sverige än vad vi hade haft historiskt. Tyvärr besannades allt det.
Vi är nu fast i en massarbetslöshet i Sverige, och vi har historiskt sett oerhört höga arbetslöshetstal. Det har i sin tur lett till ökade orättvisor, klasskillnader och ojämställdhet. Det här är naturligtvis inte enbart beroende på det svenska EU-medlemskapet. Men att EU-medlemskapet i sig har inneburit en positiv utveckling för svenska löntagare och för människor som bor och lever i Sverige tror jag är lite svårt att leda i bevis.
Problemet för Gustav Blix och för Moderaterna är att de är fast vid centrala lösningar på Europas problem. Det är en centralisering där demokratin tappar i kraft och inflytande, en centralisering som innebär att de största länderna bestämmer takten och utvecklingen. De andra länderna får hänga på, oavsett om de gynnas av det eller inte.
Det vi ser i dag i Grekland, i Portugal, i Spanien och i Italien och som vi har sett på Irland är just hur den politiken är förödande för människors möjligheter till rättvisa villkor, jämställdhet och jämlikhet i samhällen och en god ekonomisk utveckling. Därför tror jag nog att min fråga om ett tack till svenska folket från Moderaterna och Gustav Blix är något mer relevant. I dagens ekonomiska och politiska situation tror jag att det är uppenbart för de allra flesta.
Vi är tacksamma för att vi röstade nej till euron. Det är 8 procent av svenskarna som tror på euron i dag. Det är 20 procent som tror på spöken. Det säger något om eurons styrka i den svenska opinionen.