Fru talman! Betänkande MJU8, som vi nu ska be-
handla i kammaren, gäller motioner som väckts åren
1999 och 2000 om djurskyddsfrågor. De flesta av de
88 motionsyrkandena gäller frågor där riksdagen och
även regeringen beslutat att överlämna normgivnings-
och beslutanderätten till de myndigheter som har
särskild sakkunskap inom sina berörda ämnesområ-
den.
I de aktuella ämnesområdena är det främst Statens
jordbruksverk men även Livsmedelsverket och Lä-
kemedelsverket som utfärdat aktuella detaljföreskrif-
ter.
Ett stort antal bestämmelser i olika rättsakter om
djurskydd m.m. har beslutats inom EU. I några fall
rör det sig om EU-regler som är totalharmoniserade,
vilket innebär att utrymmet för strängare eller mildare
nationella regler på dessa områden numera inte finns.
Dock är det synnerligen angeläget att regeringen
och de svenska myndigheterna även i fortsättningen
aktivt verkar för ett förbättrat djurskydd såväl natio-
nellt som inom EU. Möjligheterna härtill bör, med
hänsyn till den genom BSE-krisen uppkomna situa-
tionen och med hänsyn till att Sverige för närvarande
är ordförandeland, rimligen vara goda.
Det är nu helt uppenbart att oavsett hur höga krav
vi i Sverige nationellt ställer på vår inhemska djur-
hållning, livsmedelsproduktion och livsmedelssäker-
het, leder den ökande internationaliseringen av han-
deln med livsmedel till ett behov av en ökad harmo-
nisering av krav på en högre nivå. Det är glädjande
att en starkt ökande förståelse för ett förbättrat djur-
skydd och en ökad livsmedelssäkerhet nu står högt på
EU:s agenda. Sverige har länge legat i frontlinjen på
området, varför vi nu bör kunna nå framgång i strä-
vandena.
Sett ur aspekten rättvisa konkurrensförutsättningar
är en framgång viktig, då svenska producenter, i varje
fall hittills, knappast vunnit ekonomisk ersättning för
våra högre inhemska krav.
Den debatt som alltmer inriktat sig på kritik av
rationalisering, effektivitet och storskalig livsme-
delsproduktion är av flera skäl förståelig men tycks
ha missat själva grundorsaken. För flera årtionden
sedan prioriterades starkt att priserna på livsmedel
måste sänkas kraftigt. Det var ett starkt konsumentin-
tresse. Även om stora ansträngningar hela tiden har
gjorts från producentsidan för att trots detta klara ett
gott djurskydd, kritiseras dessa ofta på ett orättfärdigt
sätt. Samhället har i högsta grad ett stort ansvar för
utvecklingen. Därför är det i dag viktigt att utform-
ningen av de framtida kraven görs med stor hänsyn
tagen till gjorda erfarenheter men också till forskning
och vetenskap.
Fru talman! Djurskyddet gäller förhållandet mel-
lan människor och de djur som de har i sin vård. Se-
dan urminnes tider har människan varit beroende av
att hålla husdjur av skilda slag för olika ändamål.
Medvetenheten om att dessa djur behöver skyddas
och vårdas är lika gammal som själva husdjurssköt-
seln.
Djurskyddsfrågor intresserar människor i hög
grad, och ett stort engagemang kommer ofta till ut-
tryck såväl vad gäller djurskyddet i allmänhet som i
fråga om enskilda djurskyddsfall, och det är bra.
Dagens liksom gångna tiders lantbrukare ägnar
stort intresse åt sina djur och har mycket stor kunskap
om djuren, dess skötsel och välbefinnande.
Det finns alltså, fru talman, en tradition av god
djurhållning bland Sveriges djurhållare. Det borde
också vara helt uppenbart att en god djurhållning är
en förutsättning om verksamheten över huvud taget
ska gå runt ekonomiskt och ge lön för mödan. Detta
borde i sig vara en garanti för god djurskötsel.
De skräckbilder som vi nu genom medierna ibland
får del av, då det gäller helt förkastliga och dåliga
djurtransporter samt en helt undermålig vård av djur,
kan helt enkelt inte ge något annat än avsky och eko-
nomiska förluster, varför detta rimligen snabbt borde
upphöra.
Bakom fall av djurplågeri och vanvård av djur,
som tyvärr ibland ändå inträffar också i vårt land,
ligger nästan alltid personliga sociala problem. Dessa
leder till oförmåga att handha djuren, vilket leder till
tragedier. Det är viktigt att söka förebygga detta och,
om det håller på att gå snett, ingripa snabbt. Mot den
bakgrunden förefaller det angeläget att djurtillsynen
ligger så nära de berörda människorna som möjligt.
Angående livsmedelssäkerhet och inrättandet av
en oberoende europeiska livsmedelsmyndighet anser
vi moderater att det ska vara ett expertorgan som ska
leverera underlag för gemensamma ställningstagan-
den inom EU:s medlemskrets. Detta nya organ för
livsmedelssäkerhet bör bli en motsvarighet till det
redan befintliga organet inom EU för läkemedelssä-
kerhet, vilket visat sig fungera mycket väl. Den le-
dande tanken är att livsmedelspolitiken ska bygga på
en heltäckande, integrerad strategi och spänna över
hela livsmedelskedjan - från producent till konsu-
ment. Målet är att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå
för människor och att därmed ge ett gott konsument-
skydd.
Systemet med nationella myndigheter som står för
övervakning och kontroll ska fortgå som tidigare.
Kommissionen bör i det fallet enbart koncentrera sig
på att bedöma hur de behöriga nationella myndighe-
terna sköter sina uppgifter genom revisioner och
inspektioner på nationell nivå.
Förslagen och målen som skissas är ambitiösa och
inte minst sett ur svensk synpunkt välkomna. Sverige
har länge legat väl framme vad gäller satsningar på
hög standard i djurhållningen liksom snabba ingri-
panden vid allvarliga utbrott av smittosamma hus-
djurssjukdomar.
Vi tror att det nya organ som nu ska bildas kan få
viktiga uppgifter och inte minst bidra till den ökade
öppenhet som vi från svensk sida länge eftersträvat.
Fru talman! Då det gäller skrivningarna i betän-
kandet råder relativt stor enighet om inriktning och
åtgärder på de flesta områdena. Vi moderater har i de
flesta fall kunnat medverka till starka skrivningar och
har därför endast tillsammans med andra reserverat
oss på två punkter och i fyra fall nöjt oss med särskil-
da yttranden fogade till betänkandet.
Vi har i reservation nr 4, Konkurrensneutralitet
mellan privatpraktiserande och statligt anställda vete-
rinärer, tillsammans med kd och Miljöpartiet fram-
hållit att distriktsveterinärorganisationen till största
delen finansierats av uppdragsgivarna, i första hand
djurägarna, och i övrigt genom anslag över statsbud-
geten. De privatpraktiserande veterinärerna är ofta
småföretagare som med egna medel bekostat stora
investeringar i utrustningar och kliniker.
Vi anser att det är olämpligt att Jordbruksverket i
egenskap av kontrollmyndighet bedriver affärsverk-
samhet som innebär att man med statliga medel kon-
kurrerar med de privata veterinärer man är satt att
övervaka. Jordbruksverkets myndighetsutövning bör
skiljas från affärsverksamheten på ett tydligare sätt.
Vi ansluter oss till motionärens krav på översyn och
förslag som syftar till konkurrensneutralitet mellan
privatpraktiserande och statligt anställda veterinärer
och till att skilja myndighetsutövning från affärsverk-
samhet.
I reservation 5, förordnande av veterinär vid täv-
ling med djur, har vi tillsammans med kd, Centern
och Miljöpartiet framhållit att regeringen bör se över
§ 33 djurskyddsförordningen och tillämpningen av
denna paragraf med syfte att förenkla systemet med
förordnande av tävlingsveterinärer vid hästtävlingar
och minska de kostnader för arrangörerna som är
förknippade med dagens system.
När det gäller vårt särskilda yttrande om hur djur-
tillsynen framöver ska organiseras avser vi att invänta
resultatet av remissomgången i fråga om den nyligen
framlagda utredningen i ärendet och den kommande
propositionen som ska ske de närmaste månaderna
innan vi tar definitiv ställning.
Så har vi frågan om ersättningsreglerna i epizoo-
tilagen. Vi har tillsammans med kd i ett särskilt ytt-
rande framhållit att riksdagen våren 1999 fattade
beslutet om en ny epizootilag och en särskild lag om
zoonoser. Då motsatte vi oss förslaget, som försäm-
rade ersättningarna vid produktionsbortfall vid epi-
zootiutbrott. Vi har samma uppfattning i dag och
anser att regeringen borde ha lagt fram förslag om
lagändring i denna fråga.
Vi har i ett särskilt yttrande om avveckling av
EU:s subventioner när det gäller transporter av levan-
de djur framhållit att vi instämmer helt i betänkandets
skrivning vad gäller missförhållandena i vissa EU-
länders djurhantering. Det gäller inte minst transpor-
ter av levande djur. Då regeringen och Jordbruksver-
ket i dag i olika sammanhang aktivt driver frågorna
finner vi inte anledning att för närvarande reservera
oss i utskottet.
Fru talman! Sedan gäller det förslaget om upphä-
vande av lagen om märkning och registrering av
hundar. Där konstaterar vi moderater i ett särskilt
yttrande att riksdagen nyligen har antagit en lag om
märkning och registrering av hundar. Mot bakgrund
av att lagen antagits och att vi i nuläget inte kan få
stöd för en förändring har vi inte reserverat oss. Vi
avser emellertid att noga följa utvecklingen och se
hur lagen i praktiken kommer att tillämpas.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4.