Fru talman! Vi har hört mina kolleger stå här i ta-
larstolen och beskriva många olika frågor som vi
behandlar i betänkandet. Det visar också på att det
finns ett stort engagemang för djurskyddsfrågorna
bland oss riksdagsledamöter.
Djurens situation engagerar också många, både
unga och gamla, människor i Sverige men även ut-
omlands. Massmediernas bilder av dessa fruktansvär-
da scener från slakterier och djurmarknader inom EU,
bilderna av vanvårdade djur och nu senast bilderna av
slaktkycklingarnas liv här i Sverige upprör oss alli-
hop. Det har skapat en bra debatt och ett livligt enga-
gemang från många.
Jag håller med Gudrun Lindvall om det hon säger
om att betänkandet är allvarligt och viktigt. Det är bra
att vi har möjlighet att få diskutera detta - i förra
veckan och nu även denna vecka.
Jag besökte en gymnasieklass i Karlstad för någon
vecka sedan, och när jag berättade vilket utskott jag
sitter i så kom alla frågor att handla om djurens situa-
tion, vad vi politiker gör och vad vi kan göra åt synen
på djur inom EU.
Margareta Winberg har tagit emot ungefär
108 000 namnunderskrifter mot djurtransporter,
olämplig djurhantering och djurplågeri. Jag tycker att
det är bra att bilderna har visats och att debatten har
varit, och är, intensiv. Detta starka folkliga stöd
kommer att kunna hjälpa till att förändra och förbättra
förhållandena för djuren i hela EU.
Men ändå blir debatten ibland lätt sned. Det är lätt
att bara visa på den dåliga sidan för våra djur. Själv-
fallet ska den visas, men man kan också visa att de
flesta djur i Sverige har det bra. Vi har ändå en av
världens bästa djurskyddslagar, som ger djuren ett
egenvärde utöver deras värde för oss människor.
Lagen säger att djuren ska skyddas från onödigt
lidande och sjukdom. Det gäller alla djur i männi-
skans vård. För djur som finns i animalieproduktio-
nen, pälsdjur eller tävlingsdjur säger lagen att de ska
kunna bete sig naturligt. Det är därför förbudet mot
de traditionella hönsburarna kom, det är därför räv-
farmning med dagens burar är förbjuden osv.
Men det finns brister, och sådant som måste änd-
ras. Mycket av det som sägs i motionerna och betän-
kandet ligger under behandling i Jordbruksdeparte-
mentet och Jordbruksverket. Förhoppningsvis kom-
mer det en djurskyddsproposition under året så att vi
får fortsätta att diskutera och utveckla de här frågor-
na.
Fru talman! I vårt betänkande tas frågor upp där
riksdagen och regeringen överlämnat normgivnings-
och beslutanderätten till olika myndigheter som har
särskild sakkunskap på området. Skälet till den an-
svarsfördelningen är bl.a. att frågorna i många fall
förutsätter en veterinärmedicinsk och teknisk bedöm-
ning snarare än en politisk bedömning.
De aktuella frågorna regleras i ett mycket stort
antal detaljföreskrifter utfärdade av främst Jordbruks-
verket, men också vissa andra myndigheter, t.ex.
Läkemedelsverket. Det finns ett stort antal EU-
direktiv och förordningar på djurskyddsområdet. Jag
skulle kunna stå här och räkna upp alla dessa förord-
ningar och föreskrifter, men det tänker jag inte uppta
riksdagens tid med. Jag vill dock nämna detta för att
belysa varför vi avslår motioner som många anser är
självklara och väldigt viktiga, och varför det inte blir
några tillkännagivanden för de här motionerna.
Enligt utskottets mening bör riksdagen behandla
djurskyddsfrågorna utifrån ett mer övergripande syn-
sätt än vad många av motionerna syftar till.
Fru talman! Dagens djurskyddslag fungerar, som
jag nämnde tidigare, i stort sett bra. Men vissa saker
kan bli bättre. Tillsynsfrågan är t.ex. en sådan. Just nu
är utredningen om hur djurskyddet ska vara organise-
rat ute på remiss. Sammanfattningsvis innebär försla-
get från utredningen att ansvaret för djurskyddstillsy-
nen förs över till staten och att en ny djurskyddsmyn-
dighet bildas. Eftersom arbetet pågår med denna fråga
så vill inte utskottsmajoriteten uttala sig om hur djur-
skyddstillsynen ska se ut i framtiden. Det gäller t.ex.
om den ska vara kvar hos kommunerna som i dag
eller om den ska föras över till staten och om det ska
finnas en djurskyddsmyndighet.
Jag ser fram emot att få fortsätta diskutera denna
så viktiga fråga under året, för tillsynen är A och O i
en kraftfull djurskyddslag.
Fru talman! Vi gör också en kraftfull markering
angående djurskyddsarbetet och EU. Vi stöttar rege-
ringen i arbetet och anser att dessa frågor ska drivas
hårt nu under vårt ordförandeskap. Under förra veck-
ans debatt redovisade Margareta Winberg arbetet som
pågår från Jordbruksdepartementets sida.
Djurskyddsfrågorna ska upp på de allra flesta av
ministerrådsmötena under ordförandeskapet, en sär-
skild djurskyddskonferens hålls här i Stockholm un-
der maj månad osv.
Utskottet instämmer till fullo i det allmänna syftet
med de motioner som tar upp missförhållanden inom
EU. Vi understryker det angelägna i att regeringen
aktivt arbetar för att alla djur inom EU ska få det
bättre och att de missförhållanden som har konstate-
rats när det gäller bl.a. djurskydd och transporter
inom EU rättas till.
Vi anser också att positionerna hela tiden ska
flyttas framåt och att argumenten ska vässas för att
driva EU framför oss. Jordbruksverket, Statens vete-
rinärmedicinska anstalt och andra myndigheter ingår
också i olika grupperingar och påverkar arbetet in-
ifrån.
Det är bra att vi i Sveriges riksdag är ganska eniga
om hur hårt Sverige ska driva frågorna. Jag tycker att
förra veckans debatt och den här debatt visar detta,
trots att det finns många reservationer, som bl.a. Gud-
run Lindvall nämnde. Jag tror att det ger ett stöd för
regeringens fortsatta arbete med de här frågorna.
Fru talman! En annan viktig fråga som jag vill
nämna nu är hönsens situation. Jag har följt den här
frågan sedan jag kom in i riksdagen för snart sju år
sedan. Under den här tiden har utvecklingen gått
framåt. I dag pågår omställningar. Fler och fler höns
lever i frigående system. De inredda burarna börjar
bli klara för teknikgodkännande.
Det är viktigt att Jordbruksverket gör den här
prövningen för att vi inte ska få ut system som kanske
t.o.m. är sämre för hönsen än dagens system. Av ett
frågesvar från jordbruksministern i november 2000
framgår det att de sista dispenserna kommer att löpa
ut inom en tvåårsperiod. I princip ska inga nya dis-
penser komma till. Men det finns ett men. Om efter-
frågan på nya system blir större än tillgången, kan det
möjligen bli aktuellt att låta äggproducenter som kan
visa upp avtal om köp av nya system fortsätta sin
produktion i befintliga burar i avvaktan på leveransen
av de nya systemen. Men det kan bara accepteras för
en kort tid. Problemet är att det inte finns tillräckligt
med godkända anläggningar framme än, och det får
inte innebära att duktiga äggproducenter funderar på
att lägga av i stället för att satsa vidare.
Fru talman! En fråga som har varit uppe i dag och
som vi diskuterade på det senaste utskottssammanträ-
det är veterinärer vid tävlingar med djur. Jag är för-
vånad över debatten här i dag och debatten i utskottet.
Jag kan inte tänka mig att stödja den reservationen.
Jag står helt fast vid den skrivning som finns i betän-
kandet.
Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall
till hemställan i betänkandet och avslag på samtliga
reservationer.