Fru talman! Jag tycker att det är bra att kammaren
diskuterar frågor om samhällsplanering och
byggplanering och hur byggandet skall gå till osv.
Jag tror att det har varit för få diskussioner om detta
i kammaren.
Det är bra att det har satts i gång ett arbete som har
föranlett riksdagsledamöterna att gå i clinch med
frågorna. Det är så avgörande för hur vi skall
hantera miljöfrågorna i framtiden.
Jag tycker att Bertil Danielsson har beskrivit
innehållet i propositionen och försvarat den så bra
att jag inte behöver göra en fullständig redogörelse
för den. Men jag skall gå in på vissa frågor.
De grundläggande samhällsplaneringslagarna,
plan- och bygglagen och naturresurslagen, är
bärande och oerhört viktiga. Jag vill också
berömma Socialdemokraterna för att det blev en
sådan lagstiftning i mitten av 80-talet. Det skedde
med hjälp av ett samarbete mellan Centern och
Socialdemokraterna.
Jag har hela tiden sagt att plan- och bygglagens
grundläggande struktur är helt riktig. Men när
lagen trädde i kraft hade inte miljöfrågorna växt
fram samma det sätt som i dag. Vid utvärderingar
av plan- och bygglagen visade det sig att vissa saker
inte fungerade alldeles bra. I dag finns det
kopplingar till övriga Europa via EES-avtalet,
vilket gör att lagstiftningen måste förändras och
moderniseras.
Jag tycker att den debatt ni har haft belyser varför
det skall läggas fram ett förslag nu som inte
innehåller hela utredningsmaterialet. Det framgick
med stor tydlighet att det brådskar att klarlägga
ansvarsfrågan inom byggandet. Det brådskar att
verkligen lyfta fram producentansvaret.
Låt oss ställa oss frågoan om vi verkligen har
lyckats bli av med sjuka hus. Hur är det med
radonhus? Hur är det med byggfel? Hur är det med
små byggföretag eller de som själva beställer ett
hus? Vilka rättigheter har de att få ändringar
gjorda? Hur lätt är det att få ändringar gjorda? Att
döma av de brev som jag har fått till departementet
är dessa frågor inte så enkla att hantera här i
Sverige -- även om man skulle kunna tro det.
Därför tror jag att det är viktigt att snabbt konkret
belysa att det råder ett fullständigt producentansvar
hos dem som bygger husen. Det skall skapas en
lagstiftning där alla tekniska krav är samlade -- som
i byggproduktlagen.
Kravet på ändamålsenlighet finns kvar fast i form
av ett nytt begrepp, nämligen användbarhet.
Ändamålsenligheten var tidigare indelad i hur
bostäderna skulle se ut kopplat till en materiell
upprustning av boendemiljöerna. Men
funktionerna som sådana har inte alltid visat sig
leva upp till kraven. Under nuvarande lagstiftning
byggs det fortfarande så att det inte går att komma
in med en rullstol genom ytterdörren till en
lägenhet i ett hyreshus. Sådana fel och brister visar
att dagens kontroll inte är hundraprocentigt
effektiv. Därför tycker jag att det är lämpligt att
diskutera frågan om kontroll.
Centern och Socialdemokraterna lade tillsammans
fast den plan- och bygglag som gäller i dag. Men jag
ser att Socialdemokraterna i den motion de har
väckt egentligen ställer upp på det mesta. Jag skall
inte använda mycket tid till att citera vad som står
i motionen. Men jag kan konstatera följande:
''Vi delar uppfattningen att man vid
bygglovsprövningen klarare bör skilja mellan
lokaliseringsprövningen, -- -- --, och kontrollen av
att byggnaden uppförs enligt de byggnadstekniska
krav som gäller.
Vi delar uppfattningen att kommunerna i ökad
omfattning bör kunna medge lättnader i
tillståndsplikten -- -- --.
Vi delar uppfattningen att PBL:s intentioner i fråga
om byggherrens ansvar för sitt byggnadsverk
behöver förtydligas.
Vi delar uppfattningen att kvalitetssäkringen i
byggprocessen behöver förstärkas.
Vi anser att det bör öppnas möjligheter för ett mer
diversifierat kontrollsystem, -- -- --.'' Osv.
Jag upplever inte att kritiken är så våldsam som
Rune Evensson vill få den att framstå. Den
kraftigaste kritiken är att förslaget har lagts fram i
dag och att vi inte har inväntat huvudbetänkandet i
översynen av plan- och bygglagen för att då lägga
fram en jättelik proposition.
Jag tycker att det är intressant att titta på
kopplingarna mellan de två propositionerna och
vad som kommer sedan. Vad finns det för
kopplingar som skall föranleda oss att dröja med
förslaget? Egentligen finns det inte särskilt starka
kopplingar. Möjligen går det att urskilja något
samband. Det är t.ex. förslaget om att kommunen
genom beslut i detaljplan skall kunna besluta om
befrielse från kravet på bygglov. Det hänger
indirekt samman med förslagen i det andra
delbetänkandet. Det gäller själva
detaljplaneregleringen, planprocessen och
medborgarinflytandet. Men kopplingen är svag,
och ibland är den obefintlig. Medborgarinflytandet
är löst i förevarande fall. Vi skall förändra och
förbättra medborgarinflytandet. Det gör ingenting
om det kommer i ett senare skede. Det förslag som
ligger i dag försämrar inte möjligheterna att senare
lägga fram bra förslag på dessa områden.
Det finns kommuner som i dag ägnar sig åt ett slags
bygglovsbefrielse och som tycker att det fungerar
väldigt bra. Det finns t.o.m. socialdemokratiska
kommuner som tycker att vi inte har gått tillräckligt
långt när det gäller möjligheterna till
bygglovsbefrielse. Men jag kan hålla med om att
man måste ha någon liten kontroll även i detta
avseende. Man måste i grunden ställa stora krav för
tillåtande av bygglovsbefrielse också inom
detaljplan. Man kan inte åsidosätta möjligheterna
för grannar att ha åsikter om vad som tillåts, om
deras tillvaro påverkas.
Förslagen i det andra delbetänkandet om
tillgänglighet för handikappade t.ex. har ett
indirekt samband med de tekniska kraven på
byggnaderna och även kontrollkraven på
byggherren. Men i propositionen föreslås ju inga
förändringar på området i förhållande till vad som
gäller i dag, utan förändringarna kommer ju
senare. Därför är det utifrån dessa två punkter svårt
att se varför vi skulle ha skjutit upp framläggandet
av propositionen.
Som sagt tror jag att det brådskar att få
ansvarsfrågan fastslagen, eftersom en del
byggföretag nu börjar jobba med byggmaterial och
märkning. Vi har också börjat diskutera
miljömärkning av hus. Vi har ju en omfattande
miljöutveckling i samhället som gör att vi
naturligtvis måste ha producentansvar på alla
områden.
Jag skall sedan övergå till att tala om kontrollen,
som naturligtvis blir annorlunda än i dag. I dag är
det kommunerna, byggnadsnämnden,
bygglovsgranskare osv. som utövar kontrollen.
Med nuvarande förslag blir andra involverade i
kontrollen.
De som kritiserar förslaget säger att kontrollen
kommer för sent. Men det är faktiskt fråga om en
missuppfattning om vad förslaget står för, för den
som satt sig in i frågan vet att det går att ingripa i
mycket tidigare skeden även med denna
lagstiftning.
I dag går det normalt till så, att husets projektering
granskas vid bygglovsprövningen varefter
utförandet diskuteras vid ett samråd efter det att
lån har beviljats.
Det nya systemet innebär att projekteringen skall
diskuteras vid ett tekniskt samråd tillsammans med
byggherrarna. Det innebär att projekteringen kan
förläggas redan före bygglovet. Därigenom blir det
en tidigare kontrollstation än vad vi har i dag.
I dag kontrolleras utförandet av en ansvarig
arbetsledare. I det nya systemet skall det finnas en
kvalitetsansvarig som måste vara med redan på
projekteringsstadiet. I dag finns ingen
kontrollplan. I det nya systemet krävs att man
redan under projekteringen tänker på hur
kontrollplanen skall se ut och vad man skall
kontrollera, vilket är av yttersta vikt för att
byggnaden skall uppfylla de krav som ställs i
lagstiftningen.
Också projekteringen i sig omfattas av
kontrollplanen. I dag riskerar den som gör en
felprojektering att inte få byggnadslov, utan
projekteringen måste göras om. I det nya systemet
riskerar den som gör en felprojektering inte bara att
få göra om projekteringen, utan man riskerar
också, om man byggt huset utifrån felaktiga
grunder, att tvingas bygga om huset innan man får
använda det.
Jag är övertygad om att här kommer ekonomiska
intressenter in. Försäkringsföretagen kommer att
engagera sig i kontrollen på ett helt annat sätt,
vilket sker på andra områden i samhället som inte
har med byggande av hus att göra.
I Norge har låneinstituten egna kontrollsystem.
Det innebär att man inte får vettiga lån på huset
förrän man har visat att huset är byggt på ett riktigt
sätt. Jag har fått brev om att det inte riktigt fungerar
på det sättet i Sverige.
Jag tror att man med denna nyordning kommer att
börja tänka efter vad man egentligen skall
kontrollera i stället för att detaljkontrollera
varenda sak när det gäller byggandet. Jag är
övertygad om att man, när ett samarbete etableras
mellan kommunerna och de stora byggherrarna, nu
kommer att få en helt annan möjlighet att verkligen
sätta sig ner och diskutera hur kontrollen exakt
skall gå till.
Jag har förståelse för att man frågar sig hur man
skall klara av att ge de små byggarna den service
som man egentligen inte får ge. Men kommunen
har ju även i fortsättningen rätt att alldeles själv
bestämma hur man vill organisera, vilka kontakter
man vill ha utåt med medborgarna och med dem
som vill göra olika saker på detta område i
samhället. Så det går precis lika bra som tidigare att
vara beredvillig när det gäller att ge service, råd och
information på detta område. Det är faktiskt upp
till kommunen själv att bestämma. Situationen är
kanske inte lika i alla kommuner i dag heller. Vissa
kommuner är väldigt serviceinriktade, medan
andra inte är det. Vissa kanske tar mycket betalt för
tjänsterna medan andra inte gör det. Därför tycker
jag inte att denna fråga är relevant att diskutera i
detta sammanhang. Man måste också titta på
dagens system för att få en riktig diskussion.
Jag ser med tillfredsställelse fram emot att vi i dag
får ett beslut i kammaren som slår fast
ansvarsfrågorna, kontrollmöjligheten och
renodlingen av byggproduktlagen. Det skulle ge en
bra grund för fortsatt diskussion.
Beträffande enmansutredare vill jag säga att även
bostadsfinansieringssystemet utreddes med hjälp
av enmansutredare under Ulf Lönnqvists tid, och vi
vet ju vilken kritik som har vidlått detta system.
Min ambition har inte varit att jobba i slutna rum.
Arbetet har varit avhängigt av en ömsesidig
kommunikation och att inititativ tas från båda håll.
Som Rune Evensson vet har jag tagit initiativ till
diskussioner innan propositionen skrevs.