Fru talman! Nu är vi tillbaka där vi befann oss för
några minuter sedan, nämligen i frågeställningen om
huruvida detta är skatt eller avgift.
Jag håller mig till det skrivna, dvs. de urkundsdo-
kument som den dåvarande regeringen gjorde när
TV 4 fick sina koncessioner. Jag tittar också på de
protokoll och utskottsbetänkanden som har kommit,
och ser då att det är avgift. Det är inte skatt.
Egentligen är det ingen mening med att diskutera
detta mer i kammaren. Då ska ju någon annan instans
än vi avgöra huruvida det är avgift eller skatt. Vi har
ju varit överens om att det är en avgift - en fast avgift
och en rörlig avgift - som TV 4 ska erlägga till staten.
Det är likadant med de radiokoncessioner som den
privata lokalradion erlägger. Det kallas för avgift och
det är avgift, och det har inte kallats för annat än
avgift. Sedan finns det de som av polemiska skäl vill
kalla det skatt, men det är en helt annan diskussion.
Den får man föra i ett annat sammanhang.
Avgiften, den rörliga och den fasta, är alltså fast-
ställd utifrån de analoga produktions- och sändnings-
villkor som är bekanta och som bekantgjordes i bör-
jan av 90-talet.
Det kommer att förändra villkoren att den digitala
tekniken nu vinner framsteg både via satellit, genom
kabel och i det markbundna nätet. Det kommer att
förändra villkoren för produktion, distribution och
mottagning och även för koncession, så klart. Det
kommer att innebära att TV 4 i det långa loppet inte
längre kan ha ensamt monopol på sändningar till
Sveriges hushåll med reklam. Det innebär att det
kommer att bli förändringar av koncessionsavgiften -
därom är vi överens.
Det är alltså bra att detta är under utredning. Hu-
ruvida det hade varit ännu bättre att utredningen hade
startat tidigare kan jag låta vara osagt, men i varje fall
är det en utredningsman som har åtagit sig uppdraget.