Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till
statsrådet Ingela Thalén.
Statsminister Göran Persson lovar att sluta lova. I
Rudbecksskolan i Örebro på tisdagen sades det: Lova
ingenting! Men på onsdagen lovar Göran Persson i
GP att införa en nationell vårdgaranti under nästa
mandatperiod.
Så här ser det ut i verkligheten: De långa sjuk-
skrivningarna har ökat med 110 % mellan åren 1997
och 2001. Under hela denna period har Socialdemo-
kraterna konsekvent sagt nej till vårdgaranti och pas-
sivt bara följt utvecklingen. Var fjärde svensk i ar-
betsför ålder är långtidssjukskriven, i arbetsmark-
nadsåtgärder, förtidspensionerad eller något annat.
Var femte skattekrona går till sjukskrivningar, för-
tidspensioner eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Detta motsvarar kostnaden för all barnomsorg och
skola.
Min fråga till statsrådet är: Vilka konkreta åtgär-
der har regeringen vidtagit mellan 1994 och 2002 för
att minska de långa sjukskrivningarna? Och varför
har Socialdemokraterna hela tiden sagt nej till en
nationell vårdgaranti? Vad är disciplinen i hela eko-
nomin när det gäller det här?