Fru talman! Vi har som bekant sänkt inkomst-
skatten tre år i rad, och vi har använt metoden att
kompensera för de s.k. egenavgifterna. Det innebär
att har man betalat 1 000 kr i egenavgifter ska man få
tillbaka 1 000 kr i form av en skattesänkning. Har
man betalat 2 000 kr har man fått tillbaka 2 000 kr,
dvs. krona för krona har man fått en skattesänkning i
förhållande till det man tidigare har betalat.
Det har i sin tur lett till att de grupper som haft de
lägsta inkomsterna, medelinkomsttagarna, procentu-
ellt sett naturligtvis har fått mer tillbaka. Eftersom de
med de allra högsta inkomsterna inte har betalat den
här typen av egenavgifter för den högsta delen av sin
inkomst har de inte heller fått de stora skattesänk-
ningar som de i annat fall skulle ha fått. Ur den syn-
punkten har det varit en reform i form av sänkta in-
komstskatter som relativt sett i första hand har gynnat
låg- och medelinkomsttagare.
Detta har dessutom kompletterats med att vi i år
har gjort en mycket stor insats, framför allt för barn-
familjerna, genom införandet av maxtaxan. Det sän-
ker exempelvis marginaleffekterna rätt ordentligt för
unga barnfamiljer, inte minst för ensamstående. Ur
fördelningspolitisk synpunkt står sig den inkomst-
skattereform som vi genomfört tre år i rad väldigt bra.