Fru talman! Jag vill vända mig till justitieminister
Thomas Bodström. De senaste veckorna har en väl-
digt viktig debatt förekommit om offentlig kränkning
i medierna. Man har kallat det för förnedrings-TV.
Det som har hänt är att väldigt många dokusåpor och
nu bl.a. ett satirprogram har gått över gränsen, tycker
väldigt många. Där utsätter man människor för för-
nedring och kränkning. Människor ska bli offentligt
utskrattade. Det här har lett fram till en etisk debatt
som jag tycker är oerhört viktig.
I det sammanhanget har jag ställt en fråga till mi-
nistern och fått svar av statsrådet Britta Lejon. Min
fråga handlade om hur man kan göra för att stärka
den enskildes rättssäkerhet i det här sammanhanget.
Hon svarar att det är ett missbruk av yttrandefriheten
och därmed brottsligt att förtala eller förolämpa en-
skilda personer eller medier. Man får självfallet inte
heller begå brottshandlingar, t.ex. ofredande, för att
skapa ett programinnehåll som sedan ska sändas i
TV. Det här tycker jag var ett bra svar. Det finns
faktiskt lagstiftning.
Men för att stärka den enskilda är min fråga: Hur
kommer det sig att man trots den lagstiftning som vi
har ändå kan kränka människor offentligt? Man lurar
människor till intervjuer där de utsätts för en lek och
en ploj. Sedan sänder man programmet trots att per-
sonen i fråga vädjat om att det inte ska sändas. Hur
kan det förekomma när vi har en lagstiftning? Kan vi
göra någonting åt det?