Herr talman! För ett år sedan, dvs. i god tid före
januarijakten, behandlade riksdagen min motion
om stötande hundar. Naturligtvis avslogs motionen
av riksdagen på sedvanligt sätt -- dock med följande
skrivning i utskottsbetänkandet:
''Utskottet anser givetvis i likhet med motionären
att regler och förordningar skall vara så klara och
entydiga som möjligt. Om det föreligger några
oklarheter i fråga om tolkningen av
jaktförordningen -- som tillhör regeringens
kompetensområde -- får det förutsättas att
regeringen eller Naturvårdsverket tar initiativet till
ett klarläggande eller, om så erfordras, en
författningsändring.''
Sedan slingrade sig utskottet vidare ur knipan
genom att skriva att det saknades preciserade
förslag eller yrkanden. Dessa hade tydligen inte
formulerats på rätt sätt med rätt uppställning enligt
för riksdagen gällande mall. Det var tydligen
viktigare att följa mallen än att se till innehållet.
Dock kunde jag vid förfrågan konstatera att de
inblandade i utskottet mycket väl kände till samt
förstod innehållet i motionen. Det var bara så att
viljan att ta det till sig saknades. Dessutom kom ju
motionen från Ny demokrati, vilket inte gjorde
saken bättre.
Efter all uppståndelse i januari rörande jakt med
stötande hund, då man nästan dagligen i pressen
kunde läsa om rådjursplågeriet i vissa delar av
Sverige, borde man kunna ta det för naturligt att de
ansvariga, dvs. regeringen och Naturvårdsverket,
skulle ha sett till att den flummiga orealistiska
förordningen om jakt med stötande hund
omedelbart ändrades.
Det var för elva månader sedan. Ingenting har
hänt. Vi står mycket snart inför en ny januarijakt,
där fortsatt djurplågeri av obegripbar omfattning
kan äga rum.
Herr talman! Det är inte acceptabelt att behöva se
hjortdjur springa med bara blodiga benpipor i
skarsnö, till följd av inkompetens hos handläggare.
Givetvis har min motion i samma ärende i år
avstyrkts av utskottet. Där talade man ju om hur
teoretiska skrivbordsprodukter fungerar i
praktiken och kritiserade etablissemanget. Det får
man inte göra. Då är det bättre att låta t.ex.
rådjuren få fortsätta att få sina ben söndertrasade
på skarsnö med stötande hundar fem minuter i
bakhasorna. Vet ni för resten att dessa hundar för
det mesta är högbenta och klarar skarsnön bättre
än hjortdjuren? Dessutom kan de komma upp i
hastigheter på 40--50 kilometer i timmen. Med
tanke på bl.a. rådjurens vinterföda samt hur födan
lagras i kroppen är de korta ruscher som djuren blir
utsatta för mycket farliga.
Nu tillbaka till min avstyrkta motion. Rent logiskt
skulle väl utskottet ha avstyrkt denna med samma
motiv som för ett år sedan, men inte. Nu skriver
man bl.a.: ''Som framgår av det anförda rör det sig
om utpräglade jakttekniska detaljbestämmelser
som enligt utskottets mening, med hänsyn till
kraven på en rationell arbetsfördelning mellan
statsmakterna, knappast kan bli föremål för någon
ingående sakbehandling i riksdagen.''
Därefter talar man om att utskottet igen -- även
detta år -- förutsätter att Naturvårdsverket i sitt
arbete tar hänsyn till det som motionären framfört
om ett nytt förslag till ändringar i jaktförordningen.
Efter att under denna vecka i detta ärende ha haft
kontakt med Naturvårdsverket känner jag mig
djupt förtvivlad inför vad som skall hända våra
rådjur och hjortdjur efter december. I förslag och
framställningar med olika teoretiska
ordvändningar som övergriper varandra försöker
man i sin skriftliga version komma till rätta med
verkligheten. Man vill att verkligheten skall
anpassas efter teoretiska skrivbordsprodukter --
inte tvärtom.
Förslag om att stötande hund inte får driva eller
förfölja vilt i mer än högst fem minuter byts ut mot
ett förslag om en tidsperiod om en minut. Därefter
skall hunden tvärnita. Man försöker även med att
vinterjakt är tillåten med en hund som inte förföljer
viltet. Undantag samt tillstånd får ges separat.
Vad innebär begreppet ''förföljer''? Begreppet
''snötäckt mark'' förekommer också. Vad är
snötäckt mark? Är det en millimeter snö som täcker
en hel yta eller två meter snö med skare på? Var
kommer skaren in i sammanhanget? Vad händer
om man bryter mot denna förordning? Ingenting,
det finns nämligen ingen påföljdsparagraf. Varför
sätter man då upp lagar och förordningar? Skall
inte lagar och förordningar vara till för att följas?
Skall inte lagar och förordningar vara så klara och
entydiga att alla förstår dem och vara i samklang
med verkligheten?
Herr talman! Som talmannen säkert vid det här
laget förstår är jag synnerligen besviken på
utskottet, regeringen och Naturvårdsverket. Med
tanke på djurplågeriet i vintras tycker jag att
utskottet kunde ha bemödat sig att ta reda på hur
Naturvårdsverket behandlar detta ärende inför
kommande vinter, för att undanröja möjligheterna
till samma slags plågeri 1994. Skulle man ha gjort
det, är jag säker på att den andra motionen i samma
ärende, trots att den kom från Ny demokrati, skulle
ha blivit tillgodosedd och regeringen och
Naturvårdsverket skulle ha ålagts att ändra på
regler och förordningar på ett tillfredsställande
sätt, så att upprepning inte skulle kunna ske.
Illa till mods ser jag fram emot en ny vinterperiod
av lidande för djuren på grund av byråkraters och
politikers manglande långt från verkligheten. Då
ärendet dock är under viss behandling i
Naturvårdsverket, har jag begränsat mig till ett
särskilt yttrande i stället för en reservation.