Fru talman! Finansministern lämnar en rad frågor
obesvarade i sitt svar. Det gäller närmast tanken med
en grön skatteväxling. Det låter som att man verkli-
gen skulle få en sänkt skatt på arbete som har någon
verklig betydelse för arbetsutbudet. Regeringen leder
lite grann medborgarna fel här.
Skatten på arbete är så oerhört stor i Sverige. Vi
vet t.ex. att hushållen betalar inkomstskatter på om-
kring 700 miljarder, om man räknar med socialavgif-
terna och skatt på arbete. Energiskatterna ger omkring
60 miljarder. Det är väldigt lätt att ordet leder tanken
fel, dvs att man skulle kunna växla över en stor del av
arbetsbeskattningen till miljöskatter. Det är inte möj-
ligt.
En annan orsak till att detta inte är möjligt är att
EU nu sätter stopp för de undantag som Sverige har
för den energikrävande industrin. Vi har mycket hög
skattebelastning på energi i Sverige. För att vår kon-
kurrensutsatta industri ska klara sig, precis som fi-
nansministern pekar på i sitt svar, måste man beakta
att vi lever i en konkurrensutsatt värld. Vi har därför
undantag. Men det är inte tillåtet längre, eftersom EU
betraktar det som statsstöd.
Jag menar att det kommer att sätta stopp för att vi
kommer att kunna fortsätta att höja energiskatterna i
Sverige, om vår industri ska klara sig. Det är den ena
delen. Den andra delen är att det är låginkomsttagarna
och medelinkomsttagarna, som finansministern säger,
som i stor utsträckning betalar de höjda energiskat-
terna.
Eftersom socialdemokraterna envisas med att ha
ett högt skattetryck kommer vi i fortsättningen också
att behöva belasta låg- och medelinkomsttagare med
höga skatter. Om de dessutom ska belastas med höga
energiskatter är det inte i linje med vad regeringen
säger sig vilja göra.
Jag får över huvud taget inte finansministerns svar
att gå ihop. Man vill skydda låginkomsttagarna, men
det går inte. Man vill skydda den konkurrensutsatta
industrin, men det går ju inte heller. På vilket sätt ska
vi kunna fortsätta att ha denna gröna skatteväxling?