Fru talman! Nu börjar man känna igen finansmi-
nistern. Först kommer ett intetsägande svar, och se-
dan börjar han prata om 1991-1993 - helt ovetande
om vad samtliga ekonomer som begriper någonting
pekar på när det gäller vad som har hänt under 80-
talet som orsaken till de stora problemen i början av
90-talet. Tittar finansministern på sina egna kurvor så
kan han se att utvecklingen började vända nedåt
1990. Då brast svensk ekonomi och föll samman, och
sedan var det en utförsbacke under några år till dess
att vi vände den. Sedan förstördes den under ytterli-
gare några år av den socialdemokratiska regeringen.
Men den debatten behöver vi inte föra nu.
Jag har valt de siffror som SCB har presenterat.
Det är mycket enkelt. SCB har kommit med nya upp-
gifter. Mellan 1993 och 2000 visar SCB att den s.k.
gröna skatteväxlingen inte fungerar och inte stämmer.
Jag har inte valt några siffror - jag har läst de senaste
siffrorna som kommer från SCB. Jag ser tacksamt
fram emot nästa uppdaterade statistik från SCB för att
se om det som finansministern påstår stämmer.
Jag kan ta ett exempel. Finansministern påstår att
han har sänkt skatten på arbete genom att sänka egen-
avgifterna. Men det är ju bara en delkompensering för
alla de skattehöjningar som finansministern eller hans
företrädare har genomfört sedan Socialdemokraterna
tog över makten! Det är det som är själva poängen;
Socialdemokraterna har egentligen inte varit intresse-
rade av att försöka trycka ned skatten på arbete och
delvis använda höjda energi- och miljöskatter för att
finansiera detta. Socialdemokratin har alltid varit
intresserad av att höja skatter.
Jag satt själv med i Skatteväxlingskommittén, jag
var själv med och skrev slutsatserna från den och jag
står bakom de slutsatserna. Under vårt arbete, under
de två år som vi satt och jobbade, höjde Socialdemo-
kraterna energiskatterna med 10 miljarder kronor
ungefär. Direktiven skrevs, utredningen började jobba
och skulle komma med slutsatser som sedan ska ligga
till grund för riksdagens beslut. Under tiden höjer
man energiskatterna med 10 miljarder kronor! Så
mycket seriositet var det bakom tankarna på att an-
vända en ökad miljörelatering av skattesystemet till
att sänka skatten på arbete.
Min poäng är denna: Om jag står i det läge som
jag gör i dag så ska vi satsa energin på att sänka
skatten på arbete. Vi ska vrida relativpriserna i eko-
nomin så att det blir billigare med mänsklig arbets-
kraft och dyrare med miljöbelastande utsläpp. Det är
en viktig poäng. Jag ska i första hand prioritera att
sänka skatten på arbete. Men vi kan också se var vi
kan behöva justera skatterna på energi och på miljö-
belastande utsläpp.
Här är det också mycket avgörande vad som hän-
der på EU-området. Vi kristdemokrater har sagt att vi
behöver ha majoritetsbeslut inom EU för just exem-
pelvis en koldioxidskatt. Detta motsätter sig Bosse
Ringholm. Därmed stänger Bosse Ringholm och
Socialdemokraterna vägen till att ytterligare öka mil-
jörelateringen av skattesystemet i Sverige. Vi har ju
självfallet en konkurrenssituation att ta hänsyn till -
där har Catharina Hagen rätt. Men om vi inte får
också EU-länderna att trycka mer på koldioxidutsläp-
pen i ett skattesystem så kan inte Sverige gå hur långt
fram som helst. Så enkelt är det hela.
Min fråga till finansministern var om han är nöjd
med utvecklingen. Svaret var tydligen: Ja, jag är nöjd
med utvecklingen. Sedan nämner han några delkom-
penseringar, som ju genomförs på grund av tidigare
skattehöjningar. Frågan är om det är bra att kommu-
nalskatterna har stigit under de här åren, att egenav-
gifterna har ökat, att grundavdraget har försämrats, att
man inte lever upp till skattereformen när det gäller
vilka som ska vara under och över brytpunkten, att
värnskatt har införts och att de allmänna löneavgif-
terna har stigit. Därmed ökar ju belastningen på ar-
bete, medan den relativt sett minskar på miljöbelas-
tande utsläpp.
Den utvecklingen tycker inte jag om. Jag hoppas
att Socialdemokraternas sista - får jag hoppas - tid
vid makten används till en vettigare skattepolitik än
hittills.