Fru talman! Jag får tacka finansministern för sva-
ret.
Vi kristdemokrater tror att det är mycket positivt
att öka miljörelateringen av skattesystemet. Vi behö-
ver använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
Det ska helt enkelt vara dyrare med miljöbelastande
utsläpp. Vi tror också att det är oerhört viktigt att
sänka skatten på arbete.
I vissa lägen kan en ökad miljörelatering av skat-
tesystemet innebära att man får fram resurser för att
sänka skatten på arbete. I ett statsfinansiellt svårt läge
kan det vara en intressant lösning. I en högkonjunktur
med bättre ekonomi och större möjligheter ska vi
lägga energin på att sänka skatten på framför allt
arbete. Det gäller särskilt när det är trögt på EU-nivå
att få med andra länder på högre skatter på exempel-
vis koldioxidutsläpp.
Vi ska vrida om skattesystemet till ett lägre skat-
tetryck och en högre andel av skatter på miljöbelas-
tande utsläpp och mindre andel på arbete. Det är den
kristdemokratiska strategin i skattepolitiken och i
miljöpolitiken. Tittar man på vad SCB har räknat
fram i sina miljöräkenskaper ser vi att utvecklingen
går åt det motsatta håller.
Skatterna på arbete som andel av BNP stiger
kraftigt medan skatterna på miljöbelastande utsläpp
sjunker som andel av BNP. Vi vet att det beror på en
rad olika saker. Många medvetna riksdagsbeslut av
den socialdemokratiska riksdagsmajoriteten har orsa-
kat de höjda skatterna på arbete. Men det beror också
på försummelser, indirekta beslut och vad som sker i
kommunsektorn, där t.ex. kommunalskatterna har
stigit.
Det svar vi får från finansministern är ganska in-
tetsägande. Vad är orsaken till att miljöskatterna har
sjunkit som andel av BNP? Beror det på att energi-
förbrukningen har sjunkit? Nej, den har t.o.m. varit
stigande i Sverige under tidsperioden 1993-2000.
Beror det på att vi har sjunkande koldioxidutsläpp?
Nej, de har legat ganska stabilt under perioden.
Vad är orsaken till den högre skatten på arbete?
Det beror självklart på ökad sysselsättning. Vi har
haft en högkonjunktur, även om vår sysselsättnings-
ökning har varit lägre än den i de andra EU-länderna
har sysselsättningen ökat också i Sverige. Men det
förklarar bara mindre än hälften av ökningen enligt
SCB.
Det beror i stället på en rad andra faktorer. Jag
nämnde höjda kommunalskatter. Vi har höjt egenav-
gifterna på arbete. Vi har reducerat grundavdraget
och avindexerat det. Vi har inte följt skattereformens
tankar om att bara en viss andel ska vara ovanför
brytpunkten. Tvärtom har fler flyttats upp över bryt-
punkten. Värnskatt har införts, allmänna löneavgif-
terna höjts, etc.
Man kan av dessa siffror se att regeringen saknar
strategi och förmåga att göra just det som är tanken
med skatteväxlingen man pratar högt och brett om.
Frågan är varför Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan
ställa upp på en sådan politik.
Min fråga till finansministern är: Är finansminis-
tern nöjd med den utveckling som SCB:s siffror vi-
sar? Är det en utveckling som finansministern beja-
kar? Eller är finansministern bekymrad över att skat-
terna på arbete stiger medan skatterna på miljöbelas-
tande utsläpp sjunker som andel av BNP?