Fru talman! Det är inte fruktbart att diskutera över
spilld mjölk; vad som har gjorts, inte har gjorts eller
vem som skulle ha gjort vad. Nu har vi ett problem
på bordet. Det måste lösas. Det finns möjligheter
att göra det inom rimlig tid. Men risken är också att
vi försitter den chansen, och att vi fördröjer hela
beslutet i fyra år. Det tycker jag skulle vara mycket
olyckligt.
Frågan är inte ny. Den har debatterats tidigare. Nu
är det handling som krävs. Jag har personligen
ingått i arbetsgrupper som har jobbat med sådana
här frågor. Jag ingår för närvarande i en grupp i
Unescorådet som jobbar med våld i massmedierna.
Vi känner alla till dessa fakta. Nu är det fråga om
vilken grupp vi vill värna mest. Är det den grupp
som skall ha ''friheten'' att titta på detta eller är det
barnens frihet att få växa upp och leva ett värdigt
liv och slippa bli utsatta för detta? Där har vi en
chans att täppa till.