Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för hennes
långa svar på alla dessa frågor, men tyvärr kunde
jag inte hitta något riktigt bra svar på min fråga. Jag
hade frågat vilka åtgärder utöver ett förbud mot
innehav som Justitiedepartementet övervägde. Det
enda svar jag kan hitta är att man egentligen inte
överväger någonting förrän remissvaren har
kommit in men att man inte heller utesluter
någonting i avvaktan på remissvaren på
promemorian.
Problemet är att promemorian egentligen inte
innehåller några andra förslag. Den upptar bara ett
resonemang kring ett förbud mot innehav. Just nu
pratar nästan alla bara om ett förbud mot innehav
av barnpornografi. Förslag om kompletterande
åtgärder förs egentligen inte fram till debatt --
inriktningen blir väldigt ensidig. Jag tror inte att ett
innehavsförbud är tillräckligt för att få stopp på den
här hanteringen. De som har ansvaret för att se till
att vi verkligen får stopp på hanteringen av
barnpornografi måste ju då överväga mycket
bredare åtgärder, ta fram olika typer av alternativ.
Om man har en tryckt skrift med barnpornografi
gör man sig i ett sådant läge skyldig till ett
tryckfrihetsbrott. Har man en TV- eller en
videofilm med barnpornografi gör man sig skyldig
till ett yttrandefrihetsbrott. Men när det går via
data -- vad gör man sig skyldig till för brott då? Om
det inte är fråga om ett massmedieföretag är det
väldigt oklart vad det egentligen ska betraktas som.
Och vad är spridning? Är det spridning när man
hela tiden tar fram unika, olika exemplar och
sprider, eller när man byter i stället för att sälja, i
nätverk, osv.? Tekniken i väldigt vid bemärkelse
ändras hela tiden. Jag vill därför återkomma till min
fråga: Vilka olika åtgärder som skulle kunna stoppa
den här hanteringen överväger
Justitiedepartementet?