Fru talman! Den här regeringen talar om ökat
skydd för brottsoffer. Men som småbarnsförälder
känner jag mig mycket skrämd av att det tydligen
är viktigt att lagstiftningen skyddar pedofiler som
finner njutning i att studera tortyr och övergrepp på
barn.
I sitt svar säger statsrådet att statsmakterna klart
kriminaliserat barnpornografi. Det är ju inte sant!
Det kan säkert de representanter från de
amerikanska tullmyndigheterna som jag ser sitter
på läktaren informera statsrådet närmare om.
Datahanteringen ger ju oanade möjligheter,
möjligheter som en kriminalisering av spridningen
inte kan komma åt.
Statsrådet säger att detta ärende skall beredas
skyndsamt. Såsom ansvarig för grundlagsfrågorna
måste väl ändå statsrådet inse att denna
skyndsamhet är så långsam som fram till 1998. Det
är nämligen först då som vi kan ändra
lagstiftningen. Det måste regeringen och
Justitiedepartementet varit medvetna om, eftersom
departementspromemorian lades fram så sent och
eftersom man vid partiledaröverläggningen avstod
från att ta upp frågan.
Det är att sänka debatten till en låg nivå när
statsrådet i sitt svar räknar upp annat material som
det i så fall också skulle krävas kriminalisering av.
Är det den ursäkt som regeringen vill ge barnen?
Tror ni i regeringen att vetskapen om att någon
glorifierar judeförföljelserna gör övergreppen mot
barn lättare att leva med för den som blivit utsatt
för övergrepp?
När vi den 25 maj föregående år diskuterade
ulämnandet av barnpornografiska alster vid
Stockholms tingsrätt sade statsrådet att hon knappt
kunnat föreställa sig att en domstol skall tvingas
lämna ut material av den här typen. Det är den
verklighet svensk polis lever med i dag. När polisen
har undersökt de hemska filmerna i Norrköping,
måste polisen lämna filmerna tillbaka, så att
pedofilerna får fortsätta att njuta av den tortyr som
visas på dem, om vi inte kriminaliserar detta.