Fru talman! Vi kan naturligtvis diskutera klump-
summor eller inte, Andreas Carlgren och jag, men det
avgörande är ändå att vi i vår reservation tillsammans
med Folkpartiet och kristdemokraterna säger att ut-
bildningsformen riksinternat skall vara kvar och är en
nationell angelägenhet. Den delen säger ju faktiskt
Centern och de andra partierna nej till. Riksinternaten
kan mycket väl försvinna om de får njugga ekonomis-
ka villkor.
När det gäller fristående och offentliga skolor är
det klart att vi naturligtvis skall slå vakt om dem. Men
just för utlandssvenska barn, elever som behöver
miljöombyte och elever från glesbygd är det vår upp-
fattning att det också krävs en tredje utbildningsform,
nämligen riksinternaten. De fyller en oerhört viktig
funktion. Därför måste vi också se till att de får rimli-
ga ekonomiska villkor.
Vad kommer att hända om de försvinner? Vem
skall då ta ansvar för de utlandssvenska barnen i Sve-
rige? Det undrar jag. Vem skall göra det i så fall, när
staten frånsäger sig detta ansvar samtidigt som vi vet
att vi kommer att ha ett ökat utbyte och en ökad inter-
nationalisering? Svenskar kommer att behöva kunna
jobba utomlands under ett antal år, likväl som utländ-
ska medborgare skall kunna komma hit och arbeta i
Sverige. Det är just därför som även den här typen av
skolor kommer att finnas och behövas också i framti-
den.