Herr talman! Man kan fråga sig varför sådant som
är bra skall avvecklas. Sedan skulle jag redan inled-
ningsvis vilja ställa två frågor till Torgny Danielsson.
Var i propositionen och i betänkandet finns den
djupgående sociala analysen av förslagets effekter? Ni
har fastnat i teknikaliteter, men ni brister i socialt
ansvar när det gäller utlandseleverna och deras föräld-
rar. Var finns de sociala motiven och trygghetsmoti-
ven i de handlingar som vi nu har att behandla? Det är
väldigt tunt med detta.
Om vi analyserar de utredningar och de remisser
som har varit tidigare, visar det sig att det finns väl-
digt starka skäl för att behålla riksinternatet som skol-
form. De sociala aspekterna och trygghetsaspekterna
utelämnas i princip av den socialdemokratiska rege-
ringen och av riksdagsmajoriteten.
Vi talar om de allt fler utlandssvenskarna. Men re-
geringens handlande ger inte utlandssvenskarna förut-
sättningar att ge sina barn en god undervisning och en
god utbildning.
Jag skulle vilja sammanfatta riksinternatens ambi-
tion på tre sätt: För det första gäller det en god ut-
bildning. För det andra gäller det social omtanke. För
det tredje gäller det trygghet för föräldrarna. Alla tre
punkter är precis lika viktiga.
Jag har mest kunskap om Grännaskolan. Intresset
från utlandssvenskar och från elever i Sverige, inte
minst miljöelever, att gå på Grännaskolan har ökat.
Utifrån detta intresse, och utifrån en framtidstro, har
man på Grännaskolan gjort viktiga investeringar i
lokaler, teknik och miljö. Man har tagit ett socialt
ansvar och ett ansvar när det gäller fritid och liknande
saker. Inte minst har man sett till att man har en god
lärarkompetens så att man kan förmedla kunskaper.
Hur skall Grännaskolan kunna planera för framtiden
med tanke på den osäkerhet man nu står inför? Hur
skall man kunna planera, Torgny Danielsson?
När ni från socialdemokratisk sida talar om valfri-
het och marknad, så diskuterar ni på ett mycket märk-
ligt sätt. Ni säger att riksinternaten har goda möjlighe-
ter att klara sig i framtiden. Men egentligen vet vi inte
ett dugg om sådana viktiga komponenter som de eko-
nomiska förutsättningarna för riksinternatens framtid.
Ni säger att ni skall utvärdera någonting som samti-
digt skall avvecklas. Hur skall det gå till? Hur skall en
utlandssvensk förälder om två år våga placera sin elev
på riksinternatet i Gränna eller i Lundsberg eller på
Sigtunastiftelsen när man inte vet vad som händer om
fem år eller vad denna utvärdering över huvud taget
ger? Ni visar en utomordentlig brist på socialt ansvar
för, och omtanke om, de elever det här handlar om.
Det sociala ansvaret gäller hela miljön. Det gäller
personalens kunnande. Det gäller fritiden. Det är
fråga om ett samspel för eleverna. Internatskolemil-
jön skall ersätta familjetryggheten under den tid av
året då eleverna finns på internatet. Detta bryr ni er
inte om att diskutera. Ni bortser från den faktorn.
Detta innebär givetvis att det blir svårare för många
som gärna skulle vilja välja ett utlandsarbete eller ett
utlandsuppdrag att göra detta. Man måste ju ta hänsyn
till sina barn. Detta blir svårare om man vet att den
trygghetsfaktor som riksinternaten har utgjort inte
längre finns inom ramen för den svenska skolformen.
Detta är väldigt märkligt i ett sammanhang där vi talar
mycket om internationalisering.
Det är också viktigt med integration. De tre vikti-
ga baserna när det gäller rekryteringen till riksinterna-
ten är ju de internationella eleverna, alltså barn till
utlandssvenskar, de på orten boende eleverna och
miljöeleverna. Det har visat sig att integrationen fun-
gerar utomordentligt väl. De på orten boende eleverna
klarar sig i och för sig i sin egen skola. Men det är
miljöeleverna och de utlandssvenska eleverna som
förlorar på det beslut som majoriteten nu föreslår.
Detta visar återigen på ett bristande socialt ansvar.
Den som har litet erfarenhet av riksinternatens
verksamhet vet att en av de viktigaste kontakterna är
den mellan skola och föräldrar. Det finns en organise-
rad form för denna kontakt. Nu bryter man formellt
också denna om det skulle bli så att riksinternaten inte
kan fungera i framtiden. Detta är givetvis utomor-
dentligt allvarligt.
Svara mig, Torgny Danielsson: Varför har ni inte
analyserat de sociala aspekterna och trygghetsaspek-
terna? Och svara mig på nästa fråga: Hur skall man på
exempelvis Grännaskolan ekonomiskt kunna planera
en mångmiljonverksamhet när man inte känner till de
fundamentala förutsättningarna för hur verksamheten
skall kunna finansieras framöver?