Fru talman! Jag tycker att det är jätteallvarligt när man försöker blanda bort korten. Det finns ingen parlamentarisk överenskommelse som någonsin har bestått av sju partier i Sveriges riksdag. I energiöverenskommelsen var det ni och vi och några till.
När det gällde pensionerna var det en lite annorlunda konstellation, och så har det varit varenda gång när det varit fråga om väldigt viktiga beslut. Ni vill inte ha någon överenskommelse, för skolministern kan inte anklaga Socialdemokraterna för en flumskola om man gör upp. Det är vad det handlar om, ingenting annat. Detta får man lida för ute på skolorna, där man så gärna vill ha arbetsro och veta vad som gäller. De tycker att det är bedrövligt att man inte kan hitta en minsta gemensamma nämnare.
Senare i eftermiddag ska vi rösta om en proposition om vilken man redan nu säger: Det som står där är inte så bra, utan det måste vi utreda. Förra gången var det forskningspropositionen som bara gällde i 17 timmar innan man tillsatte en utredning med nytt uppdrag därför att kriterierna inte var så bra som man då hade kommit på. Hafs, säger jag. Om man verkligen vill ha lika villkor får man sätta sig ned och fundera hur man ska göra. Där har tydligen de borgerliga kamraterna till Sofia Larsen i Uppsala inte helt fel.
Eftersom jag inte fått svar skulle jag vilja fråga igen: Är det rimligt att kommunala skolor i nästan hela Sverige tvingas spara på grund av er politik men inte de fristående skolorna? Är det rättvist, Sofia Larsen?