Fru talman! Ska man kunna återkräva bidrag som man redan har beslutat om? Det är den fråga som Marie Granlund ställer. Jag tycker också att det finns klara problem med den frågan, ska jag ärligt säga. Det är det som vi tittar på för att se hur vi ska kunna ändra. Men det är svårt, nästan omöjligt, i dag att rent förvaltningsrättsligt upphäva ett gynnandebeslut. Då är frågan: Hur löser man det? Det är det vi tittar på, och så får vi se om vi återkommer i nästa steg.
Om det vore så att det är det enda skälet till att Marie Granlund är emot den här propositionen kunde hon ha yrkat på en ändring i den punkten i stället för att yrka avslag på alltihop. Den innehåller så mycket mer för att rätta till alla de problem som finns till exempel i Malmö, din egen hemkommun, i Göteborg, i Bjuv eller på alla andra håll. Men det vill ni inte rätta till.
Marie Granlund sade inte en endaste mening om hur ni vill se till att det skapas likvärdiga villkor. Hon talar bara om vad man inte ska göra: Man ska inte ge för mycket här, man ska inte göra så och det är fel på det. Hur vill Socialdemokraterna se till att det skapas likvärdiga villkor? Vi har inte fått reda på någonting om det under den här debatten i dag.
Jag tror tyvärr att det är så att Marie Granlund och Socialdemokraterna inte ser de stora problem som en kvarts miljon ungdomar och barn lever under i dag därför att det finns socialdemokratiska kommunledningar som medvetet diskriminerar eleverna i de kommunerna. Det är ändå glädjande att man säger att det ska rättas till när man upptäcker något fel någonstans.
Jag tycker att du ska prata med din partikamrat i Göteborg, som visst är er skolpolitiska taleskvinna numer, Anneli Hulthén. Eller det kanske är just det ni gör, och det är hennes linje i Göteborg som ska gälla i hela landet. Det förskräcker mig i så fall.