Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Offentliga bidrag på lika villkor

SOFIA LARSEN (c), 2009-06-10 (riksmöte 2008/09).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2008/09:UbU13 Offentliga bidrag på lika villkor

Fru talman! Det är glädjande att vi i dag kan diskutera denna rättvisereform. Det är faktiskt just det som detta betänkande handlar om. Vi stärker rättssäkerheten för Sveriges friskolor och för Sveriges elever.

Kommunala skolor och friskolor ska ha likvärdiga villkor. Det ska inte spela någon roll vilken huvudman den skola har som en elev går i. Man ska ha samma rättigheter, samma möjlighet till undervisning och samma ekonomiska likvärdiga villkor oavsett vilken skola som man går i. Likabehandlingsprincipen ska som sagt gälla oavsett vem huvudmannen är och oavsett vilken form verksamheten bedrivs i. Det är en viktig princip som nu äntligen kan bli verklighet.

Likabehandlingsprincipen är viktig, men det har inte alltid varit så. Och det är långt ifrån så för alla partier i debatten här i dag. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är fortfarande helt inne på linjen att det är bäst att det är kommunen och staten som bestämmer mer och de enskilda människorna mindre. Det ska vara centralstyre i stället för valfrihet. En misstänksamhet mot friskolor och mot valfrihetssystem lyser starkt igenom både i de reservationer som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har och härifrån talarstolen i dag. Det är en misstänksamhet som jag inte riktigt förstår mig på.

Varför är det så farligt att låta enskilda människor få bestämma över sin egen vardag? Varför är det farligt att låta likvärdiga villkor finnas mellan olika system och mellan olika huvudmän i vår skola?

För Centerpartiet är mångfald och valfrihet viktigt. Det är innehållet i verksamheten som är det väsentliga och inte vem som är ägare. Det är elevens rätt till god kunskap och utbildning som ska stå i centrum. Men samtidigt ska det vara viktigt att du som elev eller som förälder har möjlighet att välja den verksamhet som passar bäst för just den specifika eleven eller för den enskilda familjen. Det kan till exempel handla om en förskola eller en skola. Det är det som också är grunden.

Det ska inte vara några statliga och kommunala pekpinnar som säger: Det här passar dig bäst och det här passar dig bäst - punkt slut! Vi ger människor en valfrihet som är unik.

Vi i Centerpartiet och alliansen är övertygade om att det fria valet har någonting gott med sig. Det är viktigt att man själv får bestämma över sin egen vardag och dess innehåll. Att kunna välja skola uppskattas också av de absolut allra flesta elever och föräldrar även om inte alla tar möjligheten att göra ett aktivt val. De allra flesta bryr sig inte heller om vem som är huvudman för den verksamhet som väljs, utan man bryr sig om innehållet. Man bryr sig om vad barnet och eleven får ut av dagarna i den verksamhet de befinner sig i. Man bryr sig om att eleven får utveckla de mål, möjligheter och intressen som han eller hon har och inte vem som är huvudman.

Fru talman! Friskolan har blivit en naturlig del i vårt skolväsen. Vi behöver också regler som är tydliga för alla som är inblandade i det. Det är inte hållbart att ha ett bidragssystem som är osäkert och som är så icke förutsägbart som det vi har i dag. Dagens regler för bidragen och hur de ska beräknas är otydliga. Både SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och Friskolornas riksförbund, menar att bidragsreglerna är svåra att tillämpa och att de inte är genomskinliga. För den som driver en friskola eller en fristående verksamhet är det svårt i dag att göra en bedömning av om man har fått ekonomiska resurser som är rättvisa och likvärdiga de andras. Det är inte genomskinligt. Man kan inte se det ordentligt.

Ibland har detta tyvärr också lett till konflikter mellan kommunen och de fristående verksamheterna. I vissa fall blir de fristående verksamheterna i dag också beroende av något slags välvilja från kommunen i stället för att de får det som de faktiskt har rätt till. Dagens system är varken hållbart eller bra och det är inget system som kommer att kunna fungera mycket längre till.

Vi föreslår nu från alliansregeringen ett förtydligande i hur bidragen ska räknas. Grundprincipen är att bidraget ska vara likvärdigt oavsett vilken verksamheten är. Det ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder till sin egen verksamhet. Det innebär alltså att kommunens val av organisationsform inte ska ha någon betydelse för bidragsberäkningen.

I och med dagens betänkande stärker vi alltså rättssäkerheten. Nu kommer friskolor som anser att kommunens bidrag är orättvist beräknat att få möjlighet att överklaga kommunens bidragsbeslut genom det man kallar ett förvaltningsbesvär. En förvaltningsdomstol kan då i sin tur pröva och fastställa hur stort bidraget ska vara. Det är någonting som man inte kan göra i dag.

Det här innefattar fristående skolor, enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Det bidrag som kommer att ges indelas i två delar. Det ska bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. För en fristående skola, till exempel, ska grundbeloppet innehålla flera olika delar. Det är ganska konkret, men det innehåller ersättning för undervisning, läromedel, utrustning, elevvård, hälsovård, lokaler, kostnader och annat. Det är ganska tydligt uppräknat i en förordningstext.

Det kan låta ganska fyrkantigt och väldigt konkret. Men det behöver det också vara för att vi ska kunna ha ett likvärdigt system och för att man ska ha möjligheten att överklaga. Det går inte att ha någon liten bilaga vid sidan om där det står att ungefär så här ska det gå till. Vi behöver vara tydliga för att det ska bli ett rättvist och förutsägbart system.

Det är inte heller tänkt så som en av talarna häruppe i talarstolen sade att det ska vara tydligt att kommunen ska behöva utgå från varje kostnadspost i detta i sin egen budget. Det är inte den detaljstyrningen det handlar om. Det handlar om en rättssäkerhet både för kommunens del och för den fristående skolans del.

Den andra delen av bidraget är ett tilläggsbelopp. Det ska omfatta elevers eventuella behov av extra stöd och hjälp som är omfattande, utöver den ordinarie undervisningen. Det finns elever som har detta extra behov av stöd som kan ges. Det ska vara individuellt anpassat. Tilläggsbeloppet ska också innefatta modersmålsundervisningen om det är aktuellt.

Eftersom kommunerna nu också ska ge likvärdiga bidrag till kommunala skolor och till fristående skolor och eftersom den enskilde elevens särskilda behov ska stå i centrum och tillgodoses genom tilläggsbeloppet säkerställer vi nu rättigheterna för att elever ska få de resurser som behövs för att man ska klara undervisningen i skolan. Därmed blir de formuleringar som vi tidigare har haft om detta helt överflödiga. Vi stärker ju nu möjligheterna för eleverna.

Fru talman! När det gäller oppositionens förslag är det först och främst föga förvånande att både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill avslå hela propositionen. Men det som förvånar mig mest och som gör mig mest ledsen är att Miljöpartiet inte väljer att gå hela vägen fram med oss i allianspartierna. Det är synd att man gör ett avsteg från det vi påbörjade under förra mandatperioden där vi i alliansen tillsammans med Miljöpartiet gjorde mycket gott för att öka och stärka valfriheten. Vi gjorde mycket gott för friskolorna. Men nu väljer Miljöpartiet att ta ett steg åt sidan. Man orkar inte gå hela vägen fram. Det är synd att vi inte kan fortsätta med den breda majoritet för friskolorna som vi har haft här tidigare i Sveriges riksdag.

Socialdemokraterna vänder kappan efter vinden fram och tillbaka. I detta betänkande liksom i andra är det svårt att veta var ni egentligen står. I den ena stunden låter det som att det här är jättebra. I den andra stunden är det otroligt dåligt. Var står ni egentligen? För det första avstyrker ni hela propositionen, och sedan går ni in och yrkar avslag på vissa konkreta punkter i betänkandet. Innebär det att ni tycker att de punkter som ni inte reserverar er för är okej? Det vore mycket trevligt med ett förtydligande. Men som vanligt hoppar Socialdemokraterna hit och dit.

Vänsterpartiet vill inte ha några friskolor över huvud taget. De ska inte få gå med vinst och de ska helst inte få starta. Vänsterpartiet viker inte en tum från detta.

Hur ska ni tre komma överens? Hur ska ni hitta en minsta gemensam nämnare? Under förra mandatperioden skippade ni hela skollagen. Den gick i putten enbart för att Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte kom överens just om friskolorna. Nu verkar det tyvärr som att Miljöpartiet drar sig mer åt vänsterhållet för att ni ska kunna få ihop till någonting. Jag tycker att det är synd.

Fru talman! Centerpartiet och alliansen arbetar för valfrihet, för att stärka de likvärdiga rättigheterna, för kommunala skolor och för fristående skolor. Med detta yrkande och betänkande ser vi också till att vi får en större likvärdighet som stärker rättssäkerheten för Sveriges elever. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 39

39 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

SOFIA LARSEN (c): Offentliga bidrag på lika villkor (2009-06-10) — PRESS0