Herr talman! Nu behandlar vi inte det betänkandet, och därför ska jag inte uppehålla mig vid det. I en annan situation i ett ärende vi har diskuterat i kammaren - det vet Mats Pertoft - ställde jag en fråga om vi kan ha en dialog tillsammans. Det är lika bra jag säger det nu. Men jag förstod att arbetet tillsammans med vänstersidan gör att det blir svårigheter. Det är så det fungerar. Politik fungerar så att man försöker komma överens. Nu hade ni låst in er i det blocket, och då blir det svårt med samtalen.
Om alliansens gruppledare i utbildningsutskottet hade önskat ett samtal i frågorna med Miljöpartiet hade vi fått ett nej eftersom ni redan har låst in er med vänstersidan. Det är det som är så bekymmersamt. En fråga som handlar om mångfald, valfrihet, fristående skolor, förskolor, fritidshem, rätten att välja och respekt för den enskildes olikheter gäller en så fundamental grundläggande syn på hur vi ser på människan. Det är där jag ser bekymret att hålla ihop med vänstersidan. De ser bara de stora komplexen, bara det offentliga, att politiken ska bestämma samt att systemen ska bestämma och styra. Den enskilde finns inte där. Att få dessa två djupa ideologiska skillnader att gå ihop gör att jag inte kan förstå hur Miljöpartiet ska kunna hålla sin linje. Där är problemet. Det var Mats Pertofts egna ord att han vill hålla en rak linje. Det blir svårt för mig att förstå.
Det är beklämmande att Miljöpartiet sviker en så viktig fråga som handlar om en grundsyn på människor, valfrihet, mångfald, barn och föräldrar samt rätten att välja.