Fru talman! I min motion N318 har jag tagit upp
frågan om utlokalisering av statliga verks IT-
avdelningar. Detta är en betydelsefull framtidsfråga
för landets glesbygd och dess utveckling. Nu frågar
sig många i plenisalen varför den är så viktig. Jo, i de
statliga verken finns en hel del IT-arbeten. De finns
inom dessa förvaltningar.
År 1999 sysselsatte statliga verks IT-avdelningar
1 040 personer i Stockholm. Observera att denna
siffra är ett halvår gammal! Dessa sysselsättningstill-
fällen finns hos myndigheterna och växer nu också
snabbt. Man kan anta att det finns ett stort antal män-
niskor som är verksamma inom IT-arbeten men som
inte har den tjänstemannabenämningen eller TNS-
koden och därför inte kan kopplas till IT-arbete.
Teknikens utveckling möjliggör i dag arbete på
distans. Eftersom överhettningsproblematiken i stor-
stadsregionerna inte till fullo främjar IT-utvecklingen
i hela landet borde det, enligt min åsikt, vara naturligt
att se över dessa verksamheter och möjliggöra utlo-
kaliseringar i en större grad gällande IT-sektorn.
I det paketet som nu beskrivs kommer ca 1 280
arbetstillfällen att lokaliseras till drabbade orter, men
alla orter som är berörda får inte del av dessa insatser.
Enligt min mening kunde man ha hämtat mera från
IT-området. Förhoppningsvis väcker mitt inlägg här i
dag en tanke hos regeringen gällande de ytterligare
200 arbeten som det ska fattas beslut om och de övri-
ga resurser som kan komma till dessa utsatta kommu-
ner.
I min värmländska stad Kristinehamn får 180 of-
ficerare gå på grund av Försvarsmaktens minskning.
Jag vill med styrka poängtera att man borde ha tänkt
ytterligare en gång i det avseendet.
Fru talman! Den kraftiga befolkningsminskningen
i värmländska kommuner gör att hela östra delen av
Värmland har stått i kö till bostadsakuten och kom-
munakuten. En stad som Kristinehamn drabbades av
stora nedläggningar på 1990-talet. Jag kan bara näm-
na att 1 000 arbetstillfällen inom psykiatrin är borta,
och på Saabfabriken försvann nu ytterligare 100. Man
måste också betänka att ytterligare 150 människor
inom näringslivet har varslats i Kristinehamn. Kristi-
nehamn har inte blivit föremål för särskilda åtgärder
som de övriga drabbade områdena.
Nu tar vi från de regionala medel som enligt nä-
ringsutskottets betänkande ska kompensera de orter
som inte omfattas av regeringens utvecklingsprogram
för kommunerna för att finansiera också utbyggnaden
av bredband. Detta försvårar ytterligare för våra
kommuner genom att de regionala medlen minskas
och Kristinehamn inte fått den kompensation kom-
munen borde ha haft.
Genom den beskrivning som jag nu har gjort av
det aktuella läget i Kristinehamn, och Värmland i
övrigt, har jag visat att Kristinehamn har en sådan
situation att åtgärder från statligt håll är nödvändiga.
Detta med tanke på den kommunala arbetssituatio-
nen, befolkningsminskningen och inte minst andra
ekonomiska svårigheter som dessa kommuner har.
Det innebär också svårigheter att med egen kraft
kunna finansiera satsningar för tillväxt, som t.ex. att
vara medfinansiär i olika EU-projekt. Vi önskar att
regeringen och näringsutskottet betänker detta i det
fortsatta arbetet.
Fru talman! Man åsyftar i betänkandet tillväxtav-
talen, men glömmer att tillväxtavtal i sin tur kräver att
det finns regionala medel att prioritera i kommunerna.
Därför bör man betänka att Kristinehamn och de
närliggande kommunerna i östra Värmland i det
sammanlagda bokslutet hade ett minus på närmare
100 miljoner för år 1999.