Fru talman! Som flera talare redan sagt debattera-
de vi i går det framtida försvaret. I dag tryckte vi på
knapparna i den frågan.
Nu kommer jag som andra västernorrlänning i
rad, men det beslutet innebar bl.a. att garnisonen i
Sollefteå skulle läggas ned. I och med det mister
Sollefteå kommun ca 500 arbetstillfällen. Dessutom
tillkommer de effekter som detta har på samhället i
övrigt.
Det var för mig som vänsternorrlänning - och det
säger jag för att föregripa Ola Sundell - ett oerhört
jobbigt beslut. Samtidigt har vi som ledamöter i Sve-
riges riksdag att ta ställning till ett totalförsvarskon-
cept för hela landet.
I dag, däremot, debatterar vi ersättningsjobben.
För Sollefteås vidkommande betyder det 300 statliga
jobb och 300 privata jobb plus ytterligare utlovade
insatser.
Jag tycker att det är positivt att sådana insatser
görs för att lindra effekterna, och jag tror mycket på
dem. Jag tror också att detta på många sätt kan bli en
nystart för vår region.
Det är ändå viktigt att påpeka att de utlovade er-
sättningsåtgärderna så snart som möjligt offentliggörs
så att inte människorna på orten känner sig ovissa om
framtiden. I ovisshet om sin framtida situation flyttar
man från orten, och för Sollefteås framtid vore det en
katastrof. En redan hårt drabbad utflyttningsort skulle
därmed bli ännu hårdare drabbad. Oftast är det då de
unga och kreativa människorna som flyttar, och de
behövs så väl i det framtida omställningsarbetet.
Jag ska inte vara alltför negativ. En del positivt
har redan hänt för Sollefteås vidkommande. Då tän-
ker jag på Proffice etablering där. Jag vill minnas att
regeringen beviljade 60 miljoner i slutet av februari i
sysselsättningsbidrag för att det skulle etableras 300
nya arbetstillfällen i Sollefteå. Det var ett koncept
som för övrigt kommunen hade utarbetat och som var
förträffligt - det vill jag poängtera.
Allt detta är naturligtvis oerhört positivt, och vi
ser det som ett första steg i omställningsarbetet. Men
jag tänker också på de 300 statliga jobben. För sol-
lefteåborna handlar det om utlokalisering av statliga
verk eller myndigheter.
Jag förstår att detta är en besvärlig process som
måste handhas med största varsamhet. Det handlar ju
om människor, och i sådana situationer måste man gå
lite försiktigt fram. Men det är ändå nödvändigt att de
boende i Sollefteå så snart som möjligt får besked om
vilka statliga verksamheter som kommer att etableras
på orten. Då är det nödvändigt - precis som också
Birgitta Sellén påpekade i sitt anförande - att detta
inte dras i långbänk och går via riksdagen. Om rege-
ringen gör detta handhas det mer skyndsamt.
Gör man inte det och om tidsfristen blir för lång,
då kommer tvivlen hos människorna. Det innebär att
risken är stor att det blir dominoeffekter även på
kvarvarande näringsliv.
Dessutom är det viktigt att de statliga utlokalise-
ringarna står i samklang med den näringskultur och
den struktur som finns på orten.
Sollefteå, en kraftfull kommun, sade Birgitta Sel-
lén i sitt anförande och visade ett litet kompendium
som vi fick när vi uppvaktades av Sollefteå kommun
förra veckan. Det står också på vägskyltarna när man
åker in i Sollefteå. Vad syftar man då på? Jo, man
syftar på vattenkraften.
Därför tycker jag att delar av Svenska kraftnät
skulle passa väl in i Sollefteås struktur. För övrigt
skulle verksamheter kring just energi- och skogssek-
torn vara väl lämpade och stå väl i samklang med det
näringsliv som i övrigt finns i Ådalsregionen.
Infrastrukturen har tidigare tagits upp här, och jag
ska inte trötta er mer med att också påpeka detta. Men
jag vill understryka att det är oerhört viktiga satsning-
ar.
Vad jag vill påpeka i mitt anförande är två saker,
dels tidsfaktorn, som är oerhört viktig, dels att de
statliga utlokaliseringarna ska passa väl in i den tra-
ditionella näringsstrukturen i kommunen.
Går det att få detta att fungera, tror jag på en ut-
veckling av Sollefteå och med detta också en positiv
utveckling för hela Västernorrlands län.