Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
utskottsmajoritetens förslag och avslag på samtliga
reservationer.
I programarbetet har det ifrågasatts hur vi skulle
jobba. Jag har i de resonemang som har förts med
regeringen om omställningsgruppens arbete förstått
att man ska lägga väldigt stor vikt vid hur kommu-
nerna arbetar med omställningsprogrammen och med
inventeringsarbetet. Det har vi tagit fasta på när vi har
diskuterat regeringens skrivelse här.
Det är alldeles givet att vi i detta arbete måste ta
fasta på de naturliga förutsättningar som finns i
kommunerna. Vi måste också lita på att man lokalt
känner näringslivsstrukturen och nätverken på ett helt
annat sätt än vad vi gör i Sveriges riksdag och kanske
också t.o.m. i regeringen. Men det är ändå så att rege-
ringens och riksdagens medverkan när det gäller stöd
till dessa omställningsprogram är väldigt viktiga.
Det är också väldigt viktigt att man tar hänsyn till
all den personal som är berörd av försvarsnedlägg-
ningarna. Det gäller inte bara den militära personalen.
Det gäller också den civila personalen. Jag har väldigt
stor förståelse för den oro som personalen känner.
Det är inte tu tal om den saken. Jag kan också spåra
omtanken om dessa människor i alla de motioner som
är väckta. Man har uttryckt det på lite olika sätt. Jag
känner väldigt stark sympati för att man har motione-
rat om detta och ägnat väldigt mycket tid och kraft åt
att försöka komma till rätta med de bekymmer som
man får vid den stora omstruktureringen av försvaret.
Jag tycker ändå - det tycker utskottsmajoriteten
också - att frågan som nu hanteras av regeringen
hanteras på ett väldigt positivt sätt. Den grupp som
har tillsatts - omställningsgruppen - med Lars Jeding
i spetsen har stor erfarenhet av liknande uppgifter.
Inte minst kan vi se det i det arbete som man gjorde i
den s.k. Söderhamnskommittén. Man håller nu på att
bygga upp ett kansli inom Regeringskansliet som har
till uppgift att vara ett stöd för de utsatta orterna och
för de kommuner som detta berör. Man har redan nu
anställt 4-5 personer som aktivt jobbar med den här
kontaktverksamheten och det här stödet till kommu-
nerna. Det finns också, vet jag, i dag utsett kontakt-
personer som direkt ska hantera de här frågorna gen-
temot kommunerna. Möjligen saknas det någon en-
staka person.
Sedan har vi hört från talarstolen att både Ola
Sundell och Eva Flyborg, och Inger Strömbom också
tror jag, är oroade över att det tas andra pengar i an-
språk, pengar som finns och som ska användas för
andra ändamål, till det här arbetet. Det är riktigt att
det är på det sättet.
Men vi ska också komma ihåg en annan sak. När
vi har diskuterat detta i utskottet har vi pekat på just
den omständigheten att man kommer att ta i anspråk
pengar som man möjligen skulle ha kunnat använda
på annat sätt. Vi har sagt, och det är vi eniga om, att
regeringen ska komma tillbaka och redovisa eventu-
ella ytterligare behov av förstärkningar när det gäller
pengar. Vi har t.o.m. sagt att vi förutsätter att det
kanske redan i vårpropositionen kan komma en redo-
visning, men även i senare propositioner, alltså att
man redovisar eventuellt behov av extra medel.
Frågan om utlokalisering av statliga jobb, statlig
verksamhet och statliga myndigheter har ägnats ett
mycket stort intresse i den diskussion som vi har haft
i vårt utskott. Jag vet inte egentligen om det handlar
om omsorgen om myndigheterna, omsorgen om någ-
ra principer eller omsorgen om dem som ska begåvas
med dessa jobb. Jag har svårt att förstå vad det egent-
ligen är fråga om.
Om man tittar på alla de ärenden som tidigare be-
handlats, de diskussioner som tidigare förts i riksda-
gen och i berörda utskott när det gäller sådana här
utlokaliseringsfrågor, har fokus varit att "tvinga"
regeringen att se till att man skulle utlokalisera statli-
ga jobb. Här har det snarare blivit fråga om att försö-
ka tala om att det absolut inte ska flyttas ut några
jobb. Jag tycker att det är en väldigt underlig inställ-
ning som man har från bl.a. Moderaternas sida. Det
här kommer inte att underlätta omställningsarbetet.
Ska man stryka streck över den här möjligheten
kommer det att försvåra statens stöd för att hjälpa de
drabbade kommunerna och orterna.
Sedan till detta med beslutordningen. Det har vi
också haft väldigt mycket diskussioner om. Vi för-
sökte vinna klarhet genom att skicka frågan till kon-
stitutionsutskottet. Vi ville försöka få ytterligare
klarlägganden om vad som är riksdagens beslutskom-
petens och vad som är regeringens. Vi har fått svar,
det har vi. Men jag har i varje fall inte blivit särskilt
mycket klokare av detta.
Nu är det ju så att den här frågan är behandlad,
som jag sade, många gånger tidigare. Man har fastlagt
en policy. Vi har sagt från utskottets sida, och jag
understryker att vi har varit eniga också om detta, att
man kan fortsätta att använda den principen. Det är
inget som vi behöver gå ifrån i dag.
Jag tror inte, som några vill påstå här, att varje så-
dan här fråga ska behandlas av Sveriges riksdag. Då
blir det faktiskt inget gjort. Det blir inte effektivt, och
det kommer inte att bli bra om vi ska sitta i denna
kammare och besluta om varje statligt jobb som ska
ut. Det tror jag att alla inser. Ska det komma en sådan
fråga till riksdagen så måste det handla om den typ av
ärenden som man tar upp här; det tunga, det principi-
ellt viktiga.
Det har noterats att ÖCB-frågan skulle lyftas in i
riksdagen. Det finns inget förslag om omlokalisering
av ÖCB. Där får vi vänta och se. Men det är faktiskt
också så att om man läser regeringens skrivelse noga
står det att man ska återkomma till riksdagen med de
förslag som man bedömer skulle behöva underställas
riksdagen. Dessutom står det att man fortlöpande
kommer att avrapportera det arbete man utför. Jag har
faktiskt den tilltron till regeringen att om man anser
att en fråga ska behandlas av Sveriges riksdag så
kommer man också att redovisa förslag i de avseen-
dena.
Det är viktigt att omställningsarbetet nu kan be-
drivas med kraft och utan ytterligare tidsspillan. Den
hantering som framför allt Moderaterna förordar
skulle fördröja och försvåra omställningsarbetet. Nu
sitter man i omställningsgruppen och väntar på att vi
ska fatta det här beslutet för att man ska kunna ef-
fektuera det och jobba vidare med det här effektivt
och bra.
Om jag har förstått saken rätt har det från kom-
munernas sida enbart redovisats positiva besked om
hur staten, regeringen, jobbar med den här frågan.
Klampar vi då in i det här tror jag att det kan bli en
försvårande omständighet. Därför tycker jag att vi ska
låta omställningsgruppen jobba med detta och från
Sveriges riksdags sida ge den det stöd den kan behö-
va.
Avslutningsvis vill jag också konstatera att en del
av de ansträngningar som regeringen har gjort har
givit påtagliga resultat. Då vill jag särskilt nämna
Sollefteå, där man redan har fattat beslut om ett stöd
som innebär att Sollefteå kommun får 300 nya jobb.
Dessutom ligger det flera andra sådana här lokalise-
ringsbeslut gällande privata arbetstillfällen för avgö-
rande.
Jag har stor tilltro till, och stor förhoppning om,
att regeringen kommer att klara detta. Jag hoppas
också som sagt att vi samfällt kan ge regeringen för-
troendet att jobba med detta omställningsprogram,
utvecklingsprogrammet, och när det behövs också
pröva frågor om eventuell omlokalisering av statliga
jobb i denna kammare.