Fru talman! Jag har tillsammans med Kristdemo-
kraternas Ulf Björklund väckt en motion i frågan. Jag
tänkte passa på att lägga fram några synpunkter från
denna stol, som de senaste timmarna har blivit något
av en biktstol i stället för en talarstol. Det har varit
många röd-gröna bikter den senaste timmen från
denna stol.
Tidigare i dag har Socialdemokraterna och Cen-
terpartiet vunnit en klar voteringsseger - och med
denna s.k. seger bl.a. utplånat Falun som regements-
stad. En 375-årig epok har gravsatts. Så sett ur det
perspektivet är detta en svart dag - extra svart om
man är bosatt i Falun. Jag håller med Bengt-Ola Ryt-
tar som sade att detta inte är en så angenäm dag. Jag
kan sträcka mig till den meningen.
Jag tänkte nu inte säga så mycket om begravning-
en utan om vad som händer efter själva begravningen.
Demokratin har gjort sitt i kammaren, dvs. raderat ut
vårt regemente, och då talar jag i dag lite egoistiskt
om Dalarna.
Som jag sade i går i försvarsdebatten hade jag
hoppats att i alla fall Centern - Åke Sandström har
väl åkt hem till Norrland, han sade flera gånger att
hela Sverige ska leva - i sina överläggningar med
Socialdemokraterna skulle ha agerat lite annorlunda.
Det hade underlättat om det inte hade blivit den sats-
ning som det blev på överhettade Stockholm. Jag
sade i går i försvarsdebatten, och jag står kvar vid det,
att t.ex. Swedint flyttas och att det ska göras investe-
ringar. Var ska investeringarna göras? Jo, investe-
ringarna ska göras i överhettade Stockholm. Det
stämmer inte med Centerns politik. Men, som sagt,
Åke Sandström är inte här, så han kan inte försvara
sig. Jag ska inte angripa honom mer. Men det han
sade stämmer inte.
De som tryckte på knapparna i dag - socialdemo-
krater, centerpartister, och vänsterpartister - antog ett
centralistiskt förslag. Detta är ett typiskt centralistiskt
tänkande. Jag är själv en lantis. Jag har sagt detta
flera gånger de senaste dagarna, bl.a. i den bensins-
kattedebatt jag hade med finansministern häromda-
gen. Vi blir färre och färre från det s.k. Norrland. Det
blir svårare och svårare att förstå våra Norrlandsfrå-
gor, t.ex. bensinskattefrågan. Den är också viktig för
att ett län som Dalarnas län ska överleva.
Då det gäller utvecklingsprogrammen för en
drabbad kommun - i det här fallet Falun - är det dags
att regeringen agerar. Jag tycker att det är bra att man
inte har agerat tidigare. Demokratin måste i alla fall
ha sin gång. Att börja agera innan dagens beslut hade
inte varit riktigt rätt. Det är rätt att nu börja agera mot
de löften som har givits.
Jag har, väl bevarat, ett protokoll från denna
kammare från en frågestund. Då frågade jag närings-
ministern i ett tidigt skede vad som skulle hända. Det
var innan det kom några sådana här löften om pro-
gram. Då svarade han att Falun skulle bli en vinnare.
Jag läser en gång till ur protokollet: Falun skulle bli
en vinnare efter det som nu sker, att Dalregementet
och Dalabrigaden läggs ned. Det är alltså upp till
bevis nu för näringsministern.
Fru talman! Jag håller även med Bengt-Ola Ryttar
om att det är ett positivt tänkande hemma i kommu-
nen, den borgerligt styrda kommunen. Dessutom är
det en bred politisk enighet. Men än så länge har det
kallats kejsarens nya kläder - och det kanske är med
all rätt. Man ska kanske inte klä på någon förrän det
är dags att göra det. Men det har varit den diskussio-
nen hemma. Man ska satsa på så och så många platser
i exempelvis högskolan. Men med den s.k. satsningen
kommer det inga pengar, och då är det ingen riktig
satsning.
Karl Gustav Abramsson hade en lite lyrisk for-
mulering om att ta hänsyn till den civila personalen,
omtanken om civilanställda. Han kände sympati. Jag
undrar: Tänker regeringen agera på något särskilt sätt
med inriktning på de civilanställda som ska avske-
das? Jag fick ingen slutsats i vad K G Abramsson
sade.