Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 8 §) Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning och byggande (forts. BoU1 och

ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd), 2000-12-07 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Skattestatistisk årsbok för 2000 som

vi fick nu i veckan visar att utgifterna för ändamålet

bostäder och samhällsplanering under åren 1993 till

1997 har minskat kraftigt som en följd av lägre ränte-

subventioner till bostadsbyggandet. Siffrorna som

redovisas i offentliga utgifter är 1993 54,2 miljarder

och 1997 34,1 miljard. Underlaget för vad som räknas

in är något oklart. Dock kan vi med bestämdhet säga

att statens insatser minskat avsevärt. Staten tar dock i

dag in 23 miljarder i fastighetsskatt och 17 miljarder i

byggmoms.

I årsboken börjar man med att redovisa Adam

Smiths fyra grundläggande regler om beskattning.

Nummer ett är att medborgarna ska bidra till statens

underhåll efter förmåga, nummer två att den skatt

som varje individ är tvungen att betala ska vara känd i

förväg, nummer tre att varje skatt bör påföras vid en

tidpunkt och på det sätt som bäst passar den som ska

betala och nummer fyra att varje skatt bör vara kon-

struerad så att den tar så lite som möjligt ur folkets

fickor utöver vad den inbringar till statskassan.

För såväl nutida som framtida bostadsförsörjning

arbetar regeringen helt stick i stäv med dessa princip-

er. Principen om skatt efter förmåga tycks vara okänd

för regeringen. Riksskatteverkets styrelse har fast-

ställt omräkningstalen som används för att räkna fram

taxeringsvärdena för år 2001. Följden av dessa om-

räkningar, som inte går att överklaga, blir extrema

skattehöjningar i framför allt storstäderna. Till de

värsta exemplen hör Solna och Sundbyberg med

nästan en dubblering av taxeringsvärdet. Den genom-

snittliga fastighetsskatten för småhus stiger med näs-

tan 10 000 kr, från 17 210 kr till 27 160 kr i Solna.

Många blir givetvis förmögna genom de höjda

taxeringsvärdena, men för andra tillkommer en höjd

förmögenhetsskatt grundad på fiktiva värden. Detta är

inte skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten strider

också mot Adam Smiths princip nummer två, nämli-

gen att tidpunkt och sätt för betalning liksom den

summa som ska betalas ska vara klar och tydlig för

den som ska betala. Alla svenskar borde ha rätt att

veta vilken skatt de ska betala. Kristdemokraterna

kräver en fortsatt frysning av taxeringsvärdena samt

att den statliga fastighetsskatten sänks för att på sikt

avskaffas.

Fastighetsskatten strider också mot Smiths tredje

sats om den tidpunkt som passar bäst, eftersom det i

dag saknas bostäder i tillväxtområdena. Slutligen

strider den mot hans fjärde princip om att ta så lite

som möjligt ur folkets fickor utöver vad den inbringar

till statskassan. Den har inte längre någon förankring

i människors rättsmedvetande. Att skatten tas ut på en

kapitalinkomst som inte finns är ganska unikt för

Sverige.

Fru talman! Regeringens oförmåga att skapa vill-

kor för att en framtida bostadsförsörjning ska bli

möjlig har lett till en handlingsförlamning, som i sin

tur lett till försök att gå förbi demokratin och centrali-

sera makten. Försöket med två tredjedels majoritet i

kommunfullmäktige för att få sälja mer än en tiondel

av de kommunala bostadsbolagen eller över 1 000

lägenheter är ett försök att med makt styra en låtsad

demokrati.

Samtidigt går regeringen ut med en bredare remiss

än någonsin om en uthållig demokrati. Det råder en

stor obalans i regeringens agerande - den vänstra

handen vet inte vad den högra gör.

Om vi ska sluta slita ut de bostäder tidigare gene-

rationer byggt upp och om vi ska kunna förnya och

skapa nya bostäder, krävs starka incitament inom

flera olika områden. Under den tid då Sverige var ett

folkhem fanns bostäder för alla. Människor kunde

hänvisa till ett hem - mitt hem. Ordet hemlängtan var

också vanligare än nu, då det är otydligt för många

vilket som egentligen är mitt hem. Nu är folkhemmet

borta, och det finns människor som förvägras ett hem.

Den natt jag var ute med Stockholmspolisen stängde

sista härbärget kl. 20.30.

Om regeringen ser till att skapa förutsättningar för

lägre bygg- och boendekostnader, möjligheter till

konkurrens i upphandlingen, en moderniserad hy-

reslagstiftning och bättre möjligheter till självförvalt-

ning, skulle kommunerna kunna sätta tryck på plan-

beredskapen och sluta med att beklaga sig över att det

kommunala utjämningssystemet förstör allting. Ut-

jämningssystemet, där den ena kommunen solidariskt

ska ge till den andra, är för övrigt snart det enda om-

råde där staten värnar om det kommunala självstyret.

Det fungerar inte. Jag som har fyra barn vet att man

inte kan ta från det ena syskonet och ge till det andra.

Det är bättre att själv ge en gåva till den som behöver.

Är det något system som subsidiärt skulle lyftas till

staten, är det detta.

Samhällsbyggande måste ske utifrån människans

behov av de små gemenskaperna. En bostadsförsörj-

ningslag kan aldrig ersätta den starka kraft att skapa

goda bostäder som finns i familjebanden. De två

strömningar som präglat den senaste tiden med ett

socialistiskt kollektivistiskt synsätt i parhäst med ett

liberalt individualistiskt synsätt löser varken familje-

eller bostadspolitiken. Familjen måste lyftas fram,

och människor måste kunna känna trygghet i boendet.

Därför behövs valfrihet och mångfald.

Människor ska kunna bo i hyresrätt av bekväm-

lighetsskäl, ekonomiska skäl, tidsperspektivskäl,

studieskäl osv. De som ekonomiskt vill prioritera en

bostadsrätt ska kunna göra det. Man ska kunna äga

sin bostad i likhet med hur det är i andra länder i

Europa. Det är tragiskt att barnfamiljer straffats ut

från villaboendet. Här har det nya bostadsbidrags-

systemet styrt bort flera. Det går inte heller att bygga

nya villor i dag på det sätt som vi 40-talister kunde

göra.

Ett sätt att lösa motviljan mot nybyggnationer är

att sänka byggmomsen. Vi kristdemokrater har begärt

en konsekvensutredning om sänkt byggmoms.

Jag har ställt en interpellation om upphandlingen

till handelsminister Leif Pagrotsky som tyvärr inte

tog den till sitt bord. Jag kommer dock att få en debatt

med konkurrensminister Ulrica Messing i januari

avseende upphandlingen av byggvaror.

Att själv kunna förvalta sin bostad eller fastighet

måste också bli enklare. Dels måste skattetaket vid

självförvaltning höjas så att det lönar sig, dels måste

man kunna ha olika möjlighet till självförvaltning i

samma trappuppgång eller i samma hus.

Jag vill redan nu yrka bifall till reservation 2 un-

der mom. 2 och reservation 10 under mom. 5 i betän-

kande BoU1. För tids vinnande nöjer jag mig med

dessa reservationer. Vad gäller budgetfrågorna kom-

mer kristdemokraterna att rösta gult. Vi har ett fullt

finansierat budgetalternativ.

Fru talman! Det byggs inga hyresrätter i dag. Det

går inte att få lönsamhet. Hyreslagstiftningen är dess-

utom sådan att en hyresgäst inom sex månader efter

inflyttning kan överklaga hyran till hyresnämnden

och fastighetsägaren har att ändra hyran i hela fastig-

heten. Det är ett otidsenligt system.

Allmännyttans hyresledande roll har övertolkats.

Bruksvärde och lägesfaktorer har för låg genomslags-

kraft. Denna likriktning slår hårt mot dem som behö-

ver en bostad. Många människor väljer hellre en

bostad än millimeterrättvisa. Det är viktigt att hyres-

gästen har ett starkt besittningsskydd. Ingen fastig-

hetsägare ska kunna köra ut en hyresgäst för att en

annan är beredd att betala mera, men systemet är i

dag högst otillfredsställande.

Vi är på väg att få ett klassamhälle där allemans-

rätten inte längre gäller en bostad. Folk straffas bort

från sina bostäder genom fastighetsskattens orättfär-

dighet. Familjer måste köpa färdiga villor och får inte

uppleva det kreativa skapandet av att bygga något

nytt. Ordet hem håller på att tas upp av andra områ-

den. Datavärlden har förstått kraften i ordet hem och

använder begreppet hemsida. Uttrycket borta bra men

hemma bäst är urvattnat. Ordet bostad har fått slagsi-

da. I ett stort antal kommuner står lägenheter tomma.

Detta får givetvis andra hyresgäster betala. Till-

växtorterna har problem med arbetskraft eftersom inte

bostäder kan erbjudas.

Ett lyft för bostadsförsörjningspolitiken är bygg-

och boendeforskningen. Det är av stor vikt att en

sammanhållen bygg- och bostadsforskning med tvär-

vetenskaplig inriktning ges fortsatt stöd. Tyvärr

nämns inte ordet byggforskning i samband med det

nya rådet Forskningsråd för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande som startar vid årsskiftet. Det

har också tilldelats knapphändigt med resurser. Mil-

jöminster Kjell Larsson betonade i en interpellations-

debatt den 27 november att det är regeringens avsikt

att byggforskningen och även experimentbyggandet

ska utvecklas inom det nya rådet i samverkan med

branschen och andra intressenter. Vi kristdemokrater

kommer att bevaka att så sker. Inte minst VASKA-

projektet har varit lyckosamt i Umeå där vattensäker-

het osv. har tagits fram.

Inom Byggforskningsrådet bedrivs för närvarande

forskning om bl.a. material, byggnadsteknik och

installationer samt utveckling av metoder för förvalt-

ning och brukande av byggnader. Det handlar om

kvalitetsforskning. Ett syfte är att skapa förutsätt-

ningar för en god inomhusmiljö och att minimera

allergirisker. Detta är inte minst viktigt inom försko-

lor och skolor. Jag hoppas att den krångliga EU-

notifieringen kommer att ge utslag i förskolor och

skolor innan lotteriverksamheten med de lokala in-

vesteringsmedlen är avslutad. Dessutom är genus-

perspektivet inom bygg- och bostadsforskningen

mycket outvecklat. Det har också vi kristdemokrater

tagit upp.

Fru talman! Mitt anförande kommer att följas upp

av Annelie Enochson och Harald Bergström. Jag vill

därför sluta med att till bostadsminister Lars-Erik

Lövdén som sitter här i kammaren överlämna tio

budord inför den fortsatta bostadspolitiken.

1. Du ska inte lågprioritera bostadspolitiken och

skylla på kommunerna.

2. Du ska inte missbruka allemansrätten till en

bostad genom stopplagstiftning.

3. Bostaden ska vara en tillflykt till gemenskap,

vila och trygghet.

4. Helga det bostadsbestånd tidigare generationer

byggt upp och slit inte ut det.

5. Dräp inte människors trivsel genom segregation

och hemlöshet.

6. Skapa valfrihet och mångfald i boendet, begå

inte frihetsbrott.

7. Bostäder ska inte utsättas för skattekonfiskation.

8. Ha bättre tro på den kommunala självstyrelsen

och baktala den inte.

9. Våga släppa lite på den strikta hyreslagstift-

ningen och ge marknaden en liten chans.

10. Släpp skattetrycket för att öka självförvaltning-

en av hyresrätter.

Debatten

Hämtad sida: 33

33 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd): (forts. från 8 §) Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning och byggande (forts. BoU1 och (2000-12-07) — PRESS0