Fru talman! Skattestatistisk årsbok för 2000 som
vi fick nu i veckan visar att utgifterna för ändamålet
bostäder och samhällsplanering under åren 1993 till
1997 har minskat kraftigt som en följd av lägre ränte-
subventioner till bostadsbyggandet. Siffrorna som
redovisas i offentliga utgifter är 1993 54,2 miljarder
och 1997 34,1 miljard. Underlaget för vad som räknas
in är något oklart. Dock kan vi med bestämdhet säga
att statens insatser minskat avsevärt. Staten tar dock i
dag in 23 miljarder i fastighetsskatt och 17 miljarder i
byggmoms.
I årsboken börjar man med att redovisa Adam
Smiths fyra grundläggande regler om beskattning.
Nummer ett är att medborgarna ska bidra till statens
underhåll efter förmåga, nummer två att den skatt
som varje individ är tvungen att betala ska vara känd i
förväg, nummer tre att varje skatt bör påföras vid en
tidpunkt och på det sätt som bäst passar den som ska
betala och nummer fyra att varje skatt bör vara kon-
struerad så att den tar så lite som möjligt ur folkets
fickor utöver vad den inbringar till statskassan.
För såväl nutida som framtida bostadsförsörjning
arbetar regeringen helt stick i stäv med dessa princip-
er. Principen om skatt efter förmåga tycks vara okänd
för regeringen. Riksskatteverkets styrelse har fast-
ställt omräkningstalen som används för att räkna fram
taxeringsvärdena för år 2001. Följden av dessa om-
räkningar, som inte går att överklaga, blir extrema
skattehöjningar i framför allt storstäderna. Till de
värsta exemplen hör Solna och Sundbyberg med
nästan en dubblering av taxeringsvärdet. Den genom-
snittliga fastighetsskatten för småhus stiger med näs-
tan 10 000 kr, från 17 210 kr till 27 160 kr i Solna.
Många blir givetvis förmögna genom de höjda
taxeringsvärdena, men för andra tillkommer en höjd
förmögenhetsskatt grundad på fiktiva värden. Detta är
inte skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten strider
också mot Adam Smiths princip nummer två, nämli-
gen att tidpunkt och sätt för betalning liksom den
summa som ska betalas ska vara klar och tydlig för
den som ska betala. Alla svenskar borde ha rätt att
veta vilken skatt de ska betala. Kristdemokraterna
kräver en fortsatt frysning av taxeringsvärdena samt
att den statliga fastighetsskatten sänks för att på sikt
avskaffas.
Fastighetsskatten strider också mot Smiths tredje
sats om den tidpunkt som passar bäst, eftersom det i
dag saknas bostäder i tillväxtområdena. Slutligen
strider den mot hans fjärde princip om att ta så lite
som möjligt ur folkets fickor utöver vad den inbringar
till statskassan. Den har inte längre någon förankring
i människors rättsmedvetande. Att skatten tas ut på en
kapitalinkomst som inte finns är ganska unikt för
Sverige.
Fru talman! Regeringens oförmåga att skapa vill-
kor för att en framtida bostadsförsörjning ska bli
möjlig har lett till en handlingsförlamning, som i sin
tur lett till försök att gå förbi demokratin och centrali-
sera makten. Försöket med två tredjedels majoritet i
kommunfullmäktige för att få sälja mer än en tiondel
av de kommunala bostadsbolagen eller över 1 000
lägenheter är ett försök att med makt styra en låtsad
demokrati.
Samtidigt går regeringen ut med en bredare remiss
än någonsin om en uthållig demokrati. Det råder en
stor obalans i regeringens agerande - den vänstra
handen vet inte vad den högra gör.
Om vi ska sluta slita ut de bostäder tidigare gene-
rationer byggt upp och om vi ska kunna förnya och
skapa nya bostäder, krävs starka incitament inom
flera olika områden. Under den tid då Sverige var ett
folkhem fanns bostäder för alla. Människor kunde
hänvisa till ett hem - mitt hem. Ordet hemlängtan var
också vanligare än nu, då det är otydligt för många
vilket som egentligen är mitt hem. Nu är folkhemmet
borta, och det finns människor som förvägras ett hem.
Den natt jag var ute med Stockholmspolisen stängde
sista härbärget kl. 20.30.
Om regeringen ser till att skapa förutsättningar för
lägre bygg- och boendekostnader, möjligheter till
konkurrens i upphandlingen, en moderniserad hy-
reslagstiftning och bättre möjligheter till självförvalt-
ning, skulle kommunerna kunna sätta tryck på plan-
beredskapen och sluta med att beklaga sig över att det
kommunala utjämningssystemet förstör allting. Ut-
jämningssystemet, där den ena kommunen solidariskt
ska ge till den andra, är för övrigt snart det enda om-
råde där staten värnar om det kommunala självstyret.
Det fungerar inte. Jag som har fyra barn vet att man
inte kan ta från det ena syskonet och ge till det andra.
Det är bättre att själv ge en gåva till den som behöver.
Är det något system som subsidiärt skulle lyftas till
staten, är det detta.
Samhällsbyggande måste ske utifrån människans
behov av de små gemenskaperna. En bostadsförsörj-
ningslag kan aldrig ersätta den starka kraft att skapa
goda bostäder som finns i familjebanden. De två
strömningar som präglat den senaste tiden med ett
socialistiskt kollektivistiskt synsätt i parhäst med ett
liberalt individualistiskt synsätt löser varken familje-
eller bostadspolitiken. Familjen måste lyftas fram,
och människor måste kunna känna trygghet i boendet.
Därför behövs valfrihet och mångfald.
Människor ska kunna bo i hyresrätt av bekväm-
lighetsskäl, ekonomiska skäl, tidsperspektivskäl,
studieskäl osv. De som ekonomiskt vill prioritera en
bostadsrätt ska kunna göra det. Man ska kunna äga
sin bostad i likhet med hur det är i andra länder i
Europa. Det är tragiskt att barnfamiljer straffats ut
från villaboendet. Här har det nya bostadsbidrags-
systemet styrt bort flera. Det går inte heller att bygga
nya villor i dag på det sätt som vi 40-talister kunde
göra.
Ett sätt att lösa motviljan mot nybyggnationer är
att sänka byggmomsen. Vi kristdemokrater har begärt
en konsekvensutredning om sänkt byggmoms.
Jag har ställt en interpellation om upphandlingen
till handelsminister Leif Pagrotsky som tyvärr inte
tog den till sitt bord. Jag kommer dock att få en debatt
med konkurrensminister Ulrica Messing i januari
avseende upphandlingen av byggvaror.
Att själv kunna förvalta sin bostad eller fastighet
måste också bli enklare. Dels måste skattetaket vid
självförvaltning höjas så att det lönar sig, dels måste
man kunna ha olika möjlighet till självförvaltning i
samma trappuppgång eller i samma hus.
Jag vill redan nu yrka bifall till reservation 2 un-
der mom. 2 och reservation 10 under mom. 5 i betän-
kande BoU1. För tids vinnande nöjer jag mig med
dessa reservationer. Vad gäller budgetfrågorna kom-
mer kristdemokraterna att rösta gult. Vi har ett fullt
finansierat budgetalternativ.
Fru talman! Det byggs inga hyresrätter i dag. Det
går inte att få lönsamhet. Hyreslagstiftningen är dess-
utom sådan att en hyresgäst inom sex månader efter
inflyttning kan överklaga hyran till hyresnämnden
och fastighetsägaren har att ändra hyran i hela fastig-
heten. Det är ett otidsenligt system.
Allmännyttans hyresledande roll har övertolkats.
Bruksvärde och lägesfaktorer har för låg genomslags-
kraft. Denna likriktning slår hårt mot dem som behö-
ver en bostad. Många människor väljer hellre en
bostad än millimeterrättvisa. Det är viktigt att hyres-
gästen har ett starkt besittningsskydd. Ingen fastig-
hetsägare ska kunna köra ut en hyresgäst för att en
annan är beredd att betala mera, men systemet är i
dag högst otillfredsställande.
Vi är på väg att få ett klassamhälle där allemans-
rätten inte längre gäller en bostad. Folk straffas bort
från sina bostäder genom fastighetsskattens orättfär-
dighet. Familjer måste köpa färdiga villor och får inte
uppleva det kreativa skapandet av att bygga något
nytt. Ordet hem håller på att tas upp av andra områ-
den. Datavärlden har förstått kraften i ordet hem och
använder begreppet hemsida. Uttrycket borta bra men
hemma bäst är urvattnat. Ordet bostad har fått slagsi-
da. I ett stort antal kommuner står lägenheter tomma.
Detta får givetvis andra hyresgäster betala. Till-
växtorterna har problem med arbetskraft eftersom inte
bostäder kan erbjudas.
Ett lyft för bostadsförsörjningspolitiken är bygg-
och boendeforskningen. Det är av stor vikt att en
sammanhållen bygg- och bostadsforskning med tvär-
vetenskaplig inriktning ges fortsatt stöd. Tyvärr
nämns inte ordet byggforskning i samband med det
nya rådet Forskningsråd för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande som startar vid årsskiftet. Det
har också tilldelats knapphändigt med resurser. Mil-
jöminster Kjell Larsson betonade i en interpellations-
debatt den 27 november att det är regeringens avsikt
att byggforskningen och även experimentbyggandet
ska utvecklas inom det nya rådet i samverkan med
branschen och andra intressenter. Vi kristdemokrater
kommer att bevaka att så sker. Inte minst VASKA-
projektet har varit lyckosamt i Umeå där vattensäker-
het osv. har tagits fram.
Inom Byggforskningsrådet bedrivs för närvarande
forskning om bl.a. material, byggnadsteknik och
installationer samt utveckling av metoder för förvalt-
ning och brukande av byggnader. Det handlar om
kvalitetsforskning. Ett syfte är att skapa förutsätt-
ningar för en god inomhusmiljö och att minimera
allergirisker. Detta är inte minst viktigt inom försko-
lor och skolor. Jag hoppas att den krångliga EU-
notifieringen kommer att ge utslag i förskolor och
skolor innan lotteriverksamheten med de lokala in-
vesteringsmedlen är avslutad. Dessutom är genus-
perspektivet inom bygg- och bostadsforskningen
mycket outvecklat. Det har också vi kristdemokrater
tagit upp.
Fru talman! Mitt anförande kommer att följas upp
av Annelie Enochson och Harald Bergström. Jag vill
därför sluta med att till bostadsminister Lars-Erik
Lövdén som sitter här i kammaren överlämna tio
budord inför den fortsatta bostadspolitiken.
1. Du ska inte lågprioritera bostadspolitiken och
skylla på kommunerna.
2. Du ska inte missbruka allemansrätten till en
bostad genom stopplagstiftning.
3. Bostaden ska vara en tillflykt till gemenskap,
vila och trygghet.
4. Helga det bostadsbestånd tidigare generationer
byggt upp och slit inte ut det.
5. Dräp inte människors trivsel genom segregation
och hemlöshet.
6. Skapa valfrihet och mångfald i boendet, begå
inte frihetsbrott.
7. Bostäder ska inte utsättas för skattekonfiskation.
8. Ha bättre tro på den kommunala självstyrelsen
och baktala den inte.
9. Våga släppa lite på den strikta hyreslagstift-
ningen och ge marknaden en liten chans.
10. Släpp skattetrycket för att öka självförvaltning-
en av hyresrätter.