Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 8 §) Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning och byggande (forts. BoU1 och

LENNART NILSSON (s), 2000-12-07 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag ska varken tala om Adam Smith

eller några budord. Jag ska tala om den verklighet

som vi lever i, utifrån bl.a. bostadsutskottets betän-

kande nr 1 och nr 2. Jag yrkar härmed bifall till hem-

ställan i dessa betänkanden. Samtidigt yrkar jag av-

slag på samtliga reservationer.

Bostadsutskottets betänkande nr 1 handlar om de

utgiftsramar som vi har till vårt förfogande för nästa

budgetår. Det rör sig om drygt 11 miljarder kronor.

Av dessa drygt 11 miljarder kronor svarar räntebidra-

gen, dvs. det stöd som en del bostäder fortfarande får,

för 2 miljarder. Bostadsbidragen svarar för ungefär

4,8 miljarder. Ungefär hälften av utgiftsområdet om-

fattas av bostadsbidrag och räntebidrag.

Man kan säga att det har varit en ganska drama-

tisk minskning av det område som berör samhällspla-

nering och bostadsbyggande. Det har egentligen varit

dramatiskt genom åren, eftersom räntesubventionerna

har minskats ganska kraftigt som en följd av den

politik som den socialdemokratiska regeringen har

bedrivit. När ränteläget har förbättrats har naturligtvis

även staten tjänat ganska mycket pengar.

Man kan också konstatera att hyrans andel av den

inkomst som vi har i landet har minskat - mest på

senare år.

När man diskuterar olika kostnader, t.ex., är det

bara att konstatera att en socialdemokratisk ekono-

misk politik egentligen har varit bingo för alla de

småhusägare som har lagt om sina lån under senare

år, genom att man har fått ganska kraftigt sänkta

boendekostnader som en följd av den ekonomiska

politiken. Jag tror att det är viktigt att säga detta.

Jag ska inte som Knut Billing prata om in-

frastrukturen i Stockholmsregionen. Det gjorde man i

trafikutskottet häromdagen när den debatten hölls.

Jag ska hålla mig till de olika förslag som finns i

betänkandena, samtidigt som jag ska kommentera det

som mina företrädare i talarstolen har varit inne på.

Jag börjar med den senaste talaren från Folkparti-

et. Ni pratar om att man ska ha en god beredskap för

att bygga. Vad är det då egentligen för fel på försla-

gen i betänkande nr 2, som handlar om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar? Vad är det ni är så väldigt

upprörda över?

Vi har slagit fast att kommunerna har en viktig

roll när det gäller både byggande och planering för de

invånare som finns. Ni har varit så upprörda över

denna proposition och velat skicka den till konstitu-

tionsutskottet, som har konstaterat att det inte är någ-

ra problem med en sådan lagstiftning. Vad står det

egentligen? Knut Billing kan skratta åt det, men jag

ska läsa upp den första paragrafen. Det står att varje

kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att

skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i

goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga

åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och ge-

nomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen

ska kommunen, om det behövs, samråda med andra

kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för

bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäkti-

ge. Man skriver också att en kommun ska anordna

bostadsförmedling om det behövs för att främja bo-

stadsförsörjningen.

Egentligen är det ingen nyhet. Det är sådant som

vi har haft under många år. Då handlade det inte om

någon inskränkning av kommunal självbestämmande-

rätt, osv.

Ibland kan man fundera över logiken i politiken.

Det ska man möjligtvis göra ibland. Logik och politik

hänger inte riktigt ihop när man från moderaternas

sida målar upp en bild av hur farbror staten ska lägga

sig i kommunernas roll samtidigt som man vill för-

bjuda kommunerna att ha s.k. tomträttsavgäld, dvs.

att hyra ut marken till de bostadsägare som finns. Det

vill man förbjuda och plocka bort. Man vill ta bort

möjligheten för kommunerna att förköpa mark. Det

vill man plocka bort. Vad är detta? Är inte det också i

logikens namn inskränkningar om man säger att det

andra är inskränkningar?

Jag skulle vilja fråga moderaterna varför de vill

höja hyrorna i flerfamiljshusen. Varför vill ni höja

hyrorna för människor som bor i hyreshus i Stock-

holm eller var som helst? Det är ju en följd av era

budgetförslag, som vi har att diskutera. Moderaterna

vill minska räntebidragen, som är strax under 2 mil-

jarder nästa år, med 800 miljoner kronor.

Jag ska förklara vad det innebär för dem som har

räntebidrag. Det gäller de senaste årgångarna. Det

gäller de s.k. krisårgångarna. Det är de som fortfaran-

de har räntebidrag. Man skulle halvera räntebidragen

för dessa årgångar. Moderaternas förslag, Folkpartiets

förslag och även i viss mån Kristdemokraternas för-

slag skulle innebära hyreshöjningar i flerbostadshus i

i stort sett hela landet. Det är innebörden av de för-

slag som ni har lagt fram i era s.k. alternativ.

Man kan tala om skatter som en del av boende-

kostnaderna, vilket de naturligtvis är. Varför vill

kristdemokraterna, som talar så vackert om mångfald

och annat, ha högre fastighetsskatt för flerfamiljshu-

sen än vad regeringen vill? Det är ert förslag för nästa

år.

Sedan gäller det bostadsbidrag. Det låter ju vack-

ert när man talar om bostadsbidraget. Det är klart att

om vi levde i ett drömsamhälle där alla hade sådana

inkomster att de kunde hyra en bostad till en rimlig

kostnad skulle det ju inte vara några problem. Då

skulle det ju inte behövas några bidrag.

Men har Folkpartiet funderat på vad det, om man

skulle plocka bort bostadsbidragen och lägga ut det

generellt i form av exempelvis barnbidrag, skulle

innebära för Rigmor Stenmarks Ulrika som hade

5 630 kr i månadshyra? Ulrika, som Rigmor Sten-

mark och Centerpartiet talade om, skulle naturligtvis

bli berövad sitt bostadsbidrag på 2 400 kr samtidigt

som hon kanske skulle kunna få 200-300 kr mer i

barnbidrag för sina två barn. Det skulle göra att Rig-

mor Stenmarks Ulrika inte ens skulle ha råd att bo i

den bostaden som hon har i dag.

Det är det här som är problemet när man diskute-

rar det här med generella bidrag kontra det som är

riktat, i form av bostadsbidraget. Om man slår ut de

4,8 miljarder som finns i bostadsbidrag på exempelvis

en generell barnbidragshöjning skulle det innebära att

massor av lågavlönade människor skulle få kraftiga

hyreshöjningar, kanske på flera tusen kronor. Så

skulle det bli oavsett om man talar om att man ska

sänka skatter och annat för de här människorna som

är lågavlönade betalar trots allt inte någon statlig

skatt.

Varför vill moderaterna inte att studenter ska kun-

na ha råd att bo? I dag har vi någonting som kallas för

bostadsbidrag även för studerande och ungdomar

under 29 år. Det vill moderaterna ta bort redan nu,

vilket betyder att alla dessa studenter som studerar i

Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Trollhättan

osv. skulle få kraftiga försämringar när det gäller

möjligheterna att studera och att över huvud taget bo.

Det är den politik som ni redovisar som alternativ.

Ni står här i talarstolen och försöker beskriva al-

ternativen som ett himmelrike av mångfald och annat.

När man går till den praktiska verkligheten betyder

era förslag i bostadsutskottets betänkande nr 1 att

många kommer att få kraftiga försämringar, eftersom

ni minskar de riktade stöden, bl.a. i form av ränte-

bidrag och bostadsbidrag. Jag tycker att det är ange-

läget att man talar om det när man för en diskussion

om hur viktigt det är att sänka boendekostnaderna.

Jag ska också kommentera lite av det som Sten

Lundström sade. Jag har i och för sig inte så mycket

att invända mot de funderingar som han hade därför

att många av de frågor som bl.a. Vänsterpartiet har

berört i sina reservationer - det gäller kanske även

några andra frågor som hänger ihop med investe-

ringsbidrag och annat som det finns reservationer om

- bereds nu i Regeringskansliet.

Det sitter en utredning där några av ledamöterna

finns med, den s.k. ALLBO-kommittén. Man håller

på och diskuterar och förbereder kring det som hand-

lar om fastighetsskatteutredningen, som naturligtvis

inte är klar i och med att fastighetsskatten sänks. Det

finns ju fortfarande en beredning. Man har tagit upp

tankegångarna bl.a. om räntebidragen, fastighets-

skatten på flerfamiljshus och att man ska byta ut olika

saker mot investeringsbidrag. Det är väl sådana frågor

som vi får fortsätta att debattera och som bereds i

Regeringskansliet.

Vi får naturligtvis följa det här med avgifterna i

samband med förmedling av bostäder. Det är natur-

ligtvis viktigt att det här inte blir en källa för intäkter

utan att man bedriver det här enligt självkostnads-

principen. Jag delar Sten Lundströms uppfattning att

det är angeläget att man får en seriös förmedlings-

verksamhet i Sverige. Det här håller man för närva-

rande på att titta på i Regeringskansliet, så vi får väl

återkomma om det. Men i princip har jag egentligen

inget att invända mot det. Jag tycker bara att de här

reservationerna är onödiga. Jag utgår nämligen från

att regeringen kommer att lägga fram förslag fram-

över på de områden som bl.a. Vänsterpartiet har be-

rört i sina reservationer.

Fru talman! Med det här vill jag yrka bifall till

hemställan i betänkande nr 1 och 2.

Debatten

Hämtad sida: 33

33 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

LENNART NILSSON (s): (forts. från 8 §) Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning och byggande (forts. BoU1 och (2000-12-07) — PRESS0