Herr talman! Jag tänkte tala lite grann om något som jag upplever som en motsättning i kommissionens arbetsprogram. Det är styckena om ett säkert och tryggt Europa och det ökade EU-inflytandet på den globala arenan. Jag gör det utifrån det som Hans Linde tidigare tog upp om Västsahara till exempel och det minskade bistånd som nu går till Västsahara med grund i den sämre ekonomiska situationen i Europa.
Lägren har ju fått väldigt mycket bistånd från Spanien och från de spanska biståndsorganisationerna, men nu ser det helt annorlunda ut. Jag besökte lägren också förra året och träffade då bland annat väldigt många spanska familjer som var där och träffade sina sommarbarn. Men det här är ju någonting som också har minskat under årens lopp, särskilt efter den ekonomiska krisen.
Kommissionen skriver att om man kan använda både EU:s och medlemsstaternas resurser på ett effektivt och konsekvent sätt utanför EU:s gränser kan vi få större vikt och inflytande i vår omgivning. Det som jag menar är ett motsatsförhållande är ju att när biståndet går ned, som till exempel till Västsahara och många andra ställen också, ökar migrationen. När vi inte längre kan påverka i demokratisk riktning eller utöva fattigdomsbekämpning etcetera kommer fler till Europa. Då sätter vi stopp därför att vi inte vill ha in dem här. Det där med fri rörlighet som ministern tog upp är jättebra, men det gäller ju bara vissa.
Ministern tog också upp den gemensamma värdegrund som vi har. Jag upplever att den står i rätt bjärt kontrast till mycket av det som återfinns i Stockholmsprogrammet, som jag också upplever är mycket av en eftergift till de populistiska partier som ministern tidigare talade om. Jag skulle vilja höra ministerns syn på det.