Herr talman! Ja, det stämmer när vi diskuterar kommissionens arbetsprogram, men vi diskuterar också hur Sverige ska förhålla sig till det arbetsprogrammet. Jag kan nämna, vilket möjligen är av intresse för EU-ministern, att vi inför den genomgång vi hade i utrikesutskottet fick en faktapromemoria från regeringen, Faktapromemoria 24, där det uttryckligen står: "Beträffande de prioriterade områdena ligger de i huvudsak i linje med regeringens EU-politik."
Man ansluter sig till de prioriteringar som EU-kommissionen gör. Tittar vi på EU-kommissionens prioriteringar kan vi ju notera att inte finns mänskliga rättigheter och jämställdhet som några topprioriteringar där. Det gör det inte heller när det gäller löntagarnas rättigheter.
Så här lätt kan trots allt inte EU-ministern komma undan när det gäller löntagarnas rättigheter. Det här är knappast ett nytt problem som vi har upptäckt i dag genom rapporteringen i de svenska tidningarna. Det här har varit ett växande problem under flera år.
EU-ministern pratade tidigare om den långa debatt vi hade om Lissabonfördraget 2009. Jag var nog en av dem som bidrog till att det blev en ganska lång debatt just därför att vi drev frågor om ett bindande juridiskt protokoll, att vi behövde ha undantag för den svenska kollektivavtalsmodellen. Redan då påtalade vi de problem som fanns, och vi påtalade de stora risker som Lissabonfördraget, Lavaldomen och andra domar öppnade upp för. Regeringen har trots det inte gjort någonting för att förhindra den här utvecklingen.
Nu säger EU-ministern att det här är en jättekomplicerad juridisk fråga som måste beredas. Det är självklart helt sant. Men jag kan konstatera att det har funnits en lång rad andra jättekomplicerade juridiska frågor där regeringen knappast har vilat på hanen när det gällt att genomföra grundläggande reformer, vilket sätt ni har skjutit sjukförsäkringen och a-kassan i sank på. Då var det inte något behov av att bereda frågorna och dra dem i långbänk.
Frågan är, Birgitta Ohlsson: Varför tar det sådan tid att stå upp för löntagarnas rättigheter i Sverige och stå upp mot den sociala dumpningen?