Fru talman! Marianne Samuelsson säger alldeles
riktigt att FN-frågorna bör lyftas fram och få ett större
utrymme i en sådan här debatt. Jag delar helt den
uppfattningen. Det är många olika delar i utgiftsom-
rådet och många olika frågor som kan belysas.
Jag delar gärna med av vad jag känner till om den
utveckling inom FN-området som Sverige bidrar till
utifrån det viktiga reformarbete som Hans Dahlgren,
vår FN-ambassadör, deltar i som vice ordförande i
den grupp som har att titta på möjliga reformer för
säkerhetsrådet.
De reformfrågor som man just nu i huvudsak
sysslar med är vetofrågorna, rådets utvidgning, vilka
länder som ska ingå och vilken status de ska få. Det
är inget lätt arbete. Det går naturligtvis väldigt lång-
samt, som det alltid gör när några länder måste släppa
ifrån sig eller dela med sig av den makt de har.
Andra viktiga frågor som vår FN-delegation
sysslar med är att främja effektiviseringen av FN:s
kärnverksamheter. Det är också en prioritet för det
kommande budgetåret. Här händer det en del saker.
Man effektiviserar på marken, ute på fältet, en hel del
av de utvecklingsarbeten och andra verksamheter som
man sysslar med på fältet inom FN-familjen.
Ett tredje viktigt område är att försöka förbättra
FN:s betalningsdisciplin. Där håller man på med en
justering av bidragsskalorna. Inom parentes kan jag
säga att det svenska bidraget till FN:s ordinarie bud-
get är 120 miljoner kronor. Det är inte så rysligt
mycket. Sedan tillkommer 170 miljoner för freds-
främjande insatser.
Som Marianne Samuelsson så riktigt poängterade
är frågan om det konfliktförebyggande arbetet en
viktig prioritet för det kommande året. Vi kommer att
få en skrivelse till riksdagen under våren om detta.