Fru talman! Jag hade inte tänkt begära replik. Jag trodde inte att det skulle bli några repliker. Men Pär Axel Sahlberg gick upp och lyfte fram principerna, som ju finns, särskilt om man tittar på rubriken, som jag gjorde i mitt anförande. Då kunde jag inte motstå frestelsen att föra ett litet resonemang. Det är kanske inte ett traditionellt replikskifte men ett litet resonemang.
Det handlar om när man pratar om demokrati och de demokratiska besluten och man upphöjer ett demokratiskt beslut och inte erkänner att ett aldrig så demokratiskt fattat beslut ändå kan göra våld på andra minst lika viktiga principer. Det handlar om när vi inte ser att ett demokratiskt beslut kan trampa på en minoritet. Då kanske jag inte först och främst tänker på en minoritet i ett kommunfullmäktige, utan det kan finnas minoriteter i ett samhälle vars rättigheter inte respekteras av majoriteten. Detta ser vi tyvärr alltför många exempel på runtom i världen. Det var därför som jag ville begära den här repliken och lyfta fram det principiella resonemanget omkring demokratins begränsningar i det här fallet.
Då kommer vi faktiskt in på den kommunala självstyrelsen och demokratin på kommunal nivå, för det är ingen skillnad där. Ett demokratiskt fattat beslut i en kommun kan också göra våld på principer som är lika skyddsvärda. Jag tror att det är där som vi kommer in, och det finns faktiskt ett förslag i det här betänkandet som avstyrks i förenklad ordning som handlar om möjligheterna till det som vi kallar kommunalt vårdnadsbidrag. Det handlar alltså om de enskilda familjernas möjligheter att välja den barnomsorgsform som de vill ha. Där kommer vi också in på friskolefrågan, som Pär Axel Sahlberg tog upp. Jag får vidareutveckla det i nästa replik.