Herr talman! Vi kristdemokrater står bakom be-
tänkandet och har alltså inga reservationer. Men jag
har några kommentarer i alla fall med anledning av
de frågor som ska avhandlas.
Först och främst gäller det de mindre företagen.
Det är en återkommande fråga i utskottet. Vi i de
borgerliga partierna skrev för några år sedan ett sär-
skilt yttrande i frågan. Jag tänker läsa upp det nu så
att jag får in det i protokollet, för jag tycker att Rege-
ringskansliet ska stimuleras till att fullfölja idéerna
om att försöka skapa en särskild form för småföretag.
Betänkandet heter 1999/2000:LU10. Vi sade där
alla fyra att vi anser att en särskild företagsform bör
etableras för mindre företag. Detta bör ske utanför
aktiebolagslagens ram. Regeringen borde uppdra åt
någon sakkunnig att förutsättningslöst utreda om man
i Sverige bör införa en ny företagsform för företag
med begränsad omfattning. Aktiebolaget är såsom
juridisk form anpassad för att ett flertal personer ska
satsa visst begränsat kapital i en verksamhet och
därutöver inte ha något som helst personligt ansvar.
Denna juridiska form är egentligen inte lämplig för
ett mindre företag som drivs av ett fåtal personer som
själva är engagerade i verksamheten såväl genom
personliga insatser som eget kapital. Förmodligen
skulle en kombination av regler från aktiebolagsrätten
och handelsbolagsrätten kunna utformas på ett sådant
sätt att en lämpligare företagsform för det mindre
företaget kunde komma till stånd. Till en sådan ny
företagsform skulle sedan enkla regler inom t.ex.
arbetsrätt och skatterätt kunna knytas utan att komma
i kollision med de krav som man kan ställa på större
bolag som drivs i aktiebolagets form.
Det gäller också detta med icke vinstdrivande
verksamhet, och där har Ana Maria Narti verkligen
varit i form här i dag - på både det ena och det andra
området. Möjligen håller jag inte helt med henne,
utan man skulle kunna resonera som den utrednings-
man som regeringen har haft har gjort. Det är Stefan
Lindskog, som har utrett frågor rörande icke vinstut-
delande företag, som det heter. Därigenom går man
förbi definitionsproblematiken. Vad man egentligen
är ute efter är att denna verksamhet, som är inriktad
på vård, skola och omsorg, inte ska syfta till att dela
ut vinst till aktieägare över börsen. Det är ju det som
har uppfattats som stötande, och det har vi en viss
förståelse för. Vi tycker att hans förslag går åt rätt
håll, så vi tycker att det är ett positivt bidrag i diskus-
sionen.
Jag hade inte tänkt säga någonting om könsför-
delningen, men Tasso inspirerar till någon form av
inlägg i alla fall. Vi kristdemokrater har naturligtvis
samma uppfattning som de andra talarna här. Här är
det inte fråga om tvång, och kvotering är tvång. Vi är
gudskelov rätt många som är emot tvång i alla for-
mer. Vi tror på frihet, ansvar och en marknadseko-
nomi. Jag är personligen alldeles övertygad om att
detta inte blir något problem om vi bara låter utveck-
lingen få ha sin gång och om vi på olika sätt verkar
för en jämn könsfördelning.
Jag kan upplysa Tasso om att på min advokatbyrå,
där jag nu är delägare, hade vi ett sjuttiotal ansök-
ningar till nya notarietjänster. Av de personerna pla-
cerade sig sex kvinnor i toppen. Frågan var då om vi
skulle försöka kvotera in män, men det kommer vi
inte att göra. Detta är inget unikt för den här byrån,
utan kvinnorna kommer med stormsteg. Det är en
generationsfråga, och detta kommer att lösa sig.
Det finns en motion om kapitalskyddet i aktiebo-
lag där man tydligen har inspirerats av händelserna
vid Inexa Profil uppe i Luleå och SSAB. Det är inte
som motionären är inne på och verkar tro - att man
kan plocka ut pengar ur ett företag lite hur som helst.
Vi har i stället ganska stränga regler för hur ett bolags
kapital får användas. Just i det fall som ligger bakom
motionen pågår utredningen av konkursförvaltaren
huruvida detta har gått rätt och riktigt till. Vi har
alltså ett ganska hyggligt regelsystem för det här.
Vad jag däremot möjligen skulle kunna tänka mig
att peka på i det här fallet är att om vi hade haft en
vettig lagstiftning om företagsrekonstruktion så kan-
ske det inte hade blivit ett sådant fallissemang som
det blev. Över 300 anställda ställdes plötsligt bara
inför att bolaget var försatt i konkurs, utan att man
över huvud taget hade gjort några konstruktiva insat-
ser för att lösa detta på ett vettigt sätt.
Sedan måste det också sägas i sammanhanget att
detta var mer eller mindre etablerat som en stödvari-
ant redan från början. Det fanns osunda inslag. Det är
ett bra exempel på att man ska ha sunda ekonomiska
principer för företagande och inte hålla på med olika
stödåtgärder som förr eller senare ändå gör att företa-
get havererar.
Sedan har vi en kristdemokratisk motion om ak-
tiekapitalets storlek där man menar att kvinnor har
problem att få ihop till aktiekapitalet och därför ska vi
sänka det. Jag tror att sådana resonemang är helt
förödande, speciellt om man dessutom har en inställ-
ning om jämställdhet och jämn könsfördelning och att
kvinnor på något vis skulle ha problem med att driva
företag på allmänt vedertagna normer och förutsätt-
ningar. Så är det naturligtvis inte. Det är möjligen så
att aktiekapitalet i det stora hela är för högt i vissa
sammanhang. Men det är ytterligare ett belägg för att
aktiebolaget som association inte är lämplig för små-
företag. Om man driver företag i aktiebolagsform ska
det vara ett ordentligt aktiekapital. 100 000 kr är
egentligen för lite. Med en annan form löser man
dessa frågor.
Jag tycker att man måste komma ifrån att införa
särregler för kvinnor. Min erfarenhet är tvärtom, i den
mån man kan säga någonting om det rent generellt
sett, att de företag som drivs av kvinnor oftast är
väldigt välskötta. De figurerar inte i konkurssamman-
hang särskilt ofta.
Sedan tror jag inte att det är mycket mer att säga
om det här betänkandet, utan jag tackar för mig, herr
talman.