Herr talman! I lagutskottets betänkande nr 11 be-
handlas motionsyrkanden på det associationsrättsliga
området gällande företagsformer, könsfördelning i
bolagsstyrelser m.m. Jag vill redan nu yrka bifall till
utskottets förslag och avslag på reservationerna.
Herr talman! Aktiebolagslagen har under hela 90-
talet blivit föremål för en utredning som har lett till
att vår lagstiftning i huvudsak har fått en struktur som
överensstämmer med vad som gäller i övriga EU-
länder. År 1995 fick vi en uppdelning i publika bolag,
dvs. större bolag med stor spridning på aktierna, och
privata bolag, som företrädesvis omfattar små bolag
med ett mindre antal ägare. År 1999 ändrades lagen,
så att kraven på ledningsorganisation, antal styrelse-
ledamöter, bolagsstämma m.m. differentierades för
att göra det enklare och flexiblare för de privata bola-
gen.
Utöver det vill jag nämna att tre fjärdedelar av
Småföretagardelegationens alla förslag är genomför-
da, håller på att genomföras eller är under beredning.
Vi kan konstatera att mycket redan är gjort för att
förbättra för småföretagen.
Herr talman! Frågan om en ny associationsform
för icke vinstutdelande verksamhet är intressant och
aktuell. Detta är inga hjärnspöken; det kan jag garan-
tera. Regeringen ämnar utreda ett nytt slag av aktie-
bolag som kännetecknas av att de ska ha ett annat
syfte än att ge aktieägarna vinst. Aktieägarna ska
naturligtvis ha rätt till en skälig avkastning på satsat
kapital men ska i övrigt inte direkt eller indirekt få del
av överskott av verksamheten. I stället ska det uppar-
betade överskottet användas för att konsolidera eller
utveckla den verksamhet som bolaget bedriver. Man
ska se om detta kan rymmas i en särbestämmelse
inom aktiebolagslagen.
Skälet till det här är att vi socialdemokrater tycker
att många välfärdsområden inte ska lämnas över till
stora kapitalägare. Det finns endast ett skäl till att de
är intresserade av våra välfärdsområden, och det är att
det finns stora behov och att det alltså finns stora
vinster att hämta.
När det gäller de s.k. sociala kooperativen genom-
förs för närvarande en studie som bl.a. ska beskriva,
inventera och analysera samhälleliga stödstrukturer
och deras utveckling. Arbetet pågår och ska slutredo-
visas nu under våren 2002.
Herr talman! Tyvärr kan vi återigen konstatera att
könsfördelningen i företagens styrelser och ledningar
är väldigt sned. Som tidigare har nämnts utgör män-
nen runt 80 % av cheferna i näringslivet, och trots att
det har skett en liten ökning av kvinnorepresentatio-
nen i börsbolagens styrelser det senaste året innehas
fortfarande 95 % av styrelseposterna i börsbolagen av
män. För Sverige som i andra sammanhang anses
vara ett föregångsland när det gäller jämställdhet är
detta faktum besvärande.
I och med att kvinnor har blivit bättre represente-
rade inom politiken har vi sett att hela samhället har
vunnit i utveckling och helhetstänkande. I mitt parti,
Socialdemokraterna, har en jämn könsfördelning bara
inneburit stora fördelar. Kvinnor och män befruktar
varandras arbete positivt och gör det lättare att både
se och förstå större helheter som leder till bättre re-
sultat. Detta kan även näringslivets företrädare in-
stämma i, dock utan att på ett mer aktivt sätt verka för
att verkligen ge kvinnor med kompetens möjligheten
att bevisa sitt värde. Jag är övertygad om att företagen
tappar konkurrenskraft om inte dagens makthavare
inom näringslivet ändrar sin attityd och släpper in
väsentligt fler kvinnor på ledande positioner. Men det
viktigaste är kanske att vi i samhället därmed också
förlorar utvecklingsmöjligheter. Därför är det, som
jag ser det, en skyldighet för oss i riksdagen att försö-
ka påverka den allmänna opinionen för allas vårt
bästa och låta en av de sista manliga bastionerna
rämna.
Herr talman! Regeringen har som en delmålsätt-
ning att minst 40 % av styrelseledamöterna i statliga
bolagsstyrelser ska vara kvinnor år 2003. Detta är en
viktig markering som övriga näringslivet förhopp-
ningsvis lägger märke till och tar efter.
Regeringen har lämnat kommittédirektiv till en ut-
redning som har till uppgift att lämna förslag på
lämpliga åtgärder för att påskynda möjligheterna till
en jämnare könsfördelning på chefsnivå i näringsli-
vet. Den utredningen ska avslutas senast den 28 feb-
ruari 2003. Men att lagstifta om en jämnare könsför-
delning i bolagsstyrelser är ett ingrepp i förmögen-
hetsrätten och en begränsning för ägare att utse sina
representanter, och det är en mycket viktig principiell
fråga. Därför tycker vi, dvs. utskottsmajoriteten, att
det är den frivilliga vägen, via goda argument och
goda exempel, som kan leda till en attitydförändring.
Den är alltså att föredra framför lagstiftning.
Herr talman! Vad som bör ingå i företagens årsre-
dovisningar är en återkommande fråga här i kamma-
ren. Årsredovisningslagen är en ramlagstiftning som
kompletteras med uttalanden från Bokföringsnämn-
den. Och regeringen har i propositionen Sveriges
klimatstrategi anfört att miljöredovisningsområdet
utvecklas fortlöpande och att miljöindikatorer tas
fram. Man avser att göra en uppföljning av vilka
effekter som bestämmelsen om miljöredovisning i
årsredovisningslagarna samt Bokföringsnämndens
riktlinjer har fått för att därefter överväga lämpliga
åtgärder.
Beträffande frågan om huruvida uppgifter om
sjukfrånvaro ska ingå i årsredovisningslagen finns det
redan ett förslag om detta i slutbetänkandet från ut-
redningen om en handlingsplan för ökad hälsa i ar-
betslivet. Därför bör vi nu inte föregripa resultatet av
den utredningen utan avvakta den fortsatta bered-
ningen här i kammaren.
Med det, herr talman, yrkar jag återigen bifall till
utskottets förslag och avslag på reservationen.