Fru talman! Tillsammans gör vi skillnad. Därför har Folkpartiet mer än något annat parti alltid sett till EU:s möjligheter. Genom vårt medlemskap i EU kan vi nå mycket längre än vad som annars hade varit fallet. Det gäller inte minst frågor som miljö, ekonomi, fri rörlighet, demokrati och mänskliga rättigheter.
Klimat och miljö är alldeles uppenbart ett område där det behövs ett kraftfullt och bindande internationellt samarbete. EU har varit ledaren i det globala klimatarbetet och ska fortsätta att vara det. Tyvärr har klimatarbetet tappat något i fart, och Sverige har nu en uppgift i att vara en pådrivande kraft för att återigen få klimat- och miljöpåverkan högt på toppmötenas dagordning.
För mig som folkpartist har det varit glädjande att de akuta problemen kring förlust av arter och livsmiljöer, det som vi kallar biologisk mångfald, fått ökat fokus i EU och världen under det gångna året. År 2010 var det internationella året för biologisk mångfald. Det var fantastiskt att det blev ett genombrott på FN-mötet i Nagoya.
I början av maj i år presenterade EU-kommissionen en strategi för biologisk mångfald i EU för det kommande decenniet. Nu gäller det också att alla länder vidtar ambitiösa åtgärder.
Under det svenska EU-ordförandeskapet gavs havsfrågorna en hög prioritet, och som Moderaternas representant Walburga Habsburg Douglas sade nyss antogs en Östersjöstrategi. Under 2010 har det pågått ett arbete för att genomföra den strategin. Sverige måste fortsatt driva på för värnandet av den biologiska mångfalden i haven och för krav på minskad tillförsel av gifter till Östersjön.
En verklig utmaning internt i EU är att göra något åt de omfattande jordbrukssubventionerna. Förutom att EU:s jordbrukspolitik kostar Europas skattebetalare 600 miljarder kronor per år, pengar som skulle kunna göra större nytta om de till exempel användes i forskningen, är subventionerna i vissa fall också direkt skadliga för miljön. Bara subventioner som bidrar till kollektiv nytta, såsom biologisk mångfald, djurskydd och en omställning till ett miljö- och klimatsmart jordbruk bör finnas kvar. Det vore långsiktigt bäst för miljö, bönder och konsumenter.
Sverige är en liten öppen ekonomi, väl integrerad med de andra europeiska ländernas ekonomier. Vårt välstånd grundar sig till stor del på handel med andra länder. Får andra länder problem märks det hos oss. Många länder drabbades hårt av den djupa finanskrisen 2008 och 2009. Nästan alla EU:s medlemsländer bär fortfarande en tung börda i form av underskott i statsfinanser och stora skulder. Sverige är ett lysande undantag. Med ordning i de offentliga finanserna och viktiga reformer i bagaget, inte minst med fokus på arbetslinjen, har vi klarat oss bra.
Några iakttagelser från krisen kan göras. Flera länder följde inte i goda tider de regelverk som ställts upp för de nationella ekonomierna. Därmed fördjupades krisen. EU måste nu se till att efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpaktens regler blir bättre.
Krisen visade också hur gränsöverskridande bankverksamheten är och att nationella regelverk är otillräckliga för att möta gränsöverskridande risker. Hur en bank agerar i ett land kan slå mot ett annat land. Regelverken i andra länder måste alltså vara bra för att vi ska kunna känna oss trygga. Därför är EU:s arbete för tillsyn på finansiella marknader så viktigt. Europas ekonomier hänger ihop. Det är av stor vikt för oss i Sverige att vi är med och ser till att EU samlas kring de bästa lösningarna för framtiden.
Slutligen vill jag säga något om utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern. När den arabiska våren påbörjades var vi många som hade samma förväntansfulla känsla som efter murens fall 1989. Framgångarna, som demonstranterna i Egypten och Tunisien uppnått, är förstås fantastiska, att dessa länder, om än på lite skakiga ben, är på väg mot en demokratisk utveckling. Vi har dock i flera länder sett uppror efter uppror slås ned. I Iran hann demonstrationerna knappt påbörjas innan regimen satte stopp för folkets förhoppningar om en frihetens vår. I Syrien dödas dagligen fredliga demonstranter. Dödstalet är nu uppe i flera hundra. När det gäller Libyen är det lovvärt att FN lyckades samla sig kring en FN-resolution och att Sverige nu deltar med JAS-plan.
Lärdomen från detta är att EU på ett tydligare sätt måste fokusera på demokrati och mänskliga rättigheter i sina kontakter med Nordafrika och Mellanöstern. Det behövs ett bredare kontaktnät och långsiktiga samarbeten med det civila samhället, liksom ett mer omfattande demokratibistånd. EU måste också bli bättre på att ta ett gemensamt ansvar för de flyktingströmmar som blivit följden av demokratikampen.
Fru talman! EU byggdes för att hantera kriser. Just nu har vi många utmaningar att hantera i Europa. Många länder har de senaste åren, efter finanskrisen, varit under ekonomisk press. Det finns en ökad främlingsfientlighet och minskad tolerans mot minoriteter i många medlemsländer, och det finns signaler om en nationell slutenhet och protektionism. Det är inte vägen framåt. Detta är på tvärs mot våra liberala värderingar om tolerans och fri rörlighet för människor och varor. Det är också på tvärs mot hela EU:s idé om att genom frihandel och fri rörlighet bidra till ökad tillväxt och välstånd i vår del av världen.
Vi i Sverige har en uppgift att få fler i EU att lyfta blicken och satsa långsiktigt. Det är med gemensamma krafter och ansträngningar vi skapar frihet, välmående och utveckling för oss i Europa och i andra delar av världen.