Herr talman! Det finns två skäl till detta. Det
första är att vi menar att de vetenskapliga sambanden
inte är så tydliga och så utredda av vetenskapen att vi
i dag kan sätta en kvantitet på vad skogssänkor och
jordbrukssänkor betyder i det här sammanhanget.
Det andra svaret är att när vi gjorde våra åtagan-
den i Kyoto fanns visserligen sänkor med som en
ganska lös idé i Kyotoprotokollet, men själva åtagan-
dena gjordes inte med utgångspunkt i vilka möjlig-
heter olika länder hade att också använda sänkor.
Vi i Sverige hade naturligtvis aldrig kunnat få ett
åtagande på plus fyra inom EU samtidigt som vi hade
fått full utdelning av sänkorna. Sänkorna i Sverige
totalt sett, om man inte tittar på de begränsade sänkor
som vi nu teoretiskt kan använda oss av, ligger kan-
ske på halva de totala koldioxidutsläppen med tanke
på att vi har så stora skogar och att vi låter de skogar-
na växa väldigt mycket.
Jag tillhör självfallet dem som accepterar att
skogssänkor och andra sänkor spelar en viktig roll när
det gäller hur klimatet utvecklas. När vi nu bränner
fossila bränslen bränner vi upp resultatet av fotosyn-
tesen för miljontals år sedan i väldigt snabb takt. Jag
tror att varje års förbrukning av fossila bränslen i dag
har det en gång tagit 500 000 år att bilda. Det är ju
detta som är det grundläggande problemet.
Jag skulle gärna vilja använda tiden fram till nästa
åtagandeperiod - och det gör vi ju - för att plöja
djupare i de vetenskapliga frågorna kring sänkorna
och kanske basera nästa åtagandeperiod på ett annat
sätt att se på sänkor. Då skulle man också kunna ha
betydligt större åtaganden när det gäller de totala
minskningarna.