Fru talman! Att ha ett eget jobb och få egen lön innebär en stor frihet. Jag tror att vi alla här i kammaren kan komma ihåg det första sommarjobbet vi fick. Detta är en viktig frihet för både män och kvinnor. Men i en del EU-länder är det bara fyra av tio kvinnor som har möjligheten att yrkesarbeta. Därför är att skapa jobb och tillväxt en stor och viktig frihetsfråga för oss i alliansregeringen.
I morgon ska EU:s stats- och regeringschefer diskutera EU:s nya tillväxtstrategi, Europa 2020. Jag själv diskuterade den senast i måndags med mina kolleger EU-ministrarna i det allmänna rådet, och den har tidigare debatterats i flera andra ministerrådsformationer. Vid Europeiska rådets möte i morgon ska strategins övergripande inriktning, ett antal gemensamma kvantitativa målsättningar samt en ny styrningskultur beslutas.
Det är väldigt viktigt att betona att EU behöver en ny förstärkt strategi och en ökad samordning av åtgärder. Kommissionen föreslår att vi ska fokusera på smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla.
Här känner många av oss igen Lissabonstrategins tre ben, nämligen tillväxt, miljö och social sammanhållning, som alla är viktiga delar. Men problemet med Lissabonstrategin har varit att den har haft inte mindre än 24 olika riktlinjer. Det har varit en pedagogisk utmaning att förklara hur bra unionen eller respektive medlemsland ska leva upp till så många riktlinjer. Bristen på fokusering har varit ett av Lissabonstrategins allra största problem.
Sverige har därför aktivt drivit att målen måste bli färre, och det finns nu en stor samsyn kring detta bland Europeiska unionens medlemsstater.
Kommissionen föreslår att det ska vara fem gemensamma mål om sysselsättning, forskning, klimatåtgärder, utbildning och fattigdomsbekämpning. Utifrån dessa ska nationella mål sättas i partnerskap med kommissionen. Flaskhalsar för just tillväxt ska tacklas på EU-nivå och på nationell nivå. Medlemsstaterna ska ta fram reformprogram på nationell nivå, och kommissionen ska göra det på EU-nivå, baserat på de sju huvudinitiativ som presenteras i kommissionens förslag.
Från svensk sida är vi väldigt angelägna om att strategins övergripande syfte otvetydigt måste vara att främja Europas långsiktiga tillväxtpotential och full sysselsättning. Den övergripande målsättningen om långsiktigt hållbar tillväxt måste också vara tydlig.
EU behöver ett ökat arbetskraftsutbud och en ökad sysselsättning. Den enskilt absolut viktigaste åtgärden för att öka just arbetskraftsutbudet är att skapa förutsättningar för att öka kvinnors yrkesarbetande i Europa. Det är en central faktor för långsiktigt hållbar tillväxt och välfärd.
Regeringens uppfattning, som vi driver hårt, är att Europa bör sträva mot att det ska vara samma sysselsättningsintensitet bland kvinnor som bland män. Jag själv har drivit detta i allmänna rådet. Fredrik Reinfeldt kommer att göra det i morgon, som statsminister, på Europeiska rådet.
Detta är väldigt kontroversiellt att säga i dagens Europa. Vi hoppas på en seger, och vi vet att flera medlemsstater stöder oss i detta. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Europa har inte råd att ha världens mest välutbildade hemmafruar. Det måste vara möjligt att förena karriär med att vara förälder. Både kvinnor och män måste ges den frihet som det innebär att ha en egen lön.
Det är viktigt att betona att EU inte ska fatta beslut om barnomsorgens utformning. Det är något som inte ska göras på Brysselnivå, utan det ska ni göra här i riksdagen, för det är riksdagen som sätter ramarna för välfärden. Den konkreta utformningen av barnomsorg beslutar man allra bäst på lokal nivå. Det gäller också övriga välfärdsfrågor.
Jag är väldigt stolt över den svenska omsorgsmodellen när det gäller barnomsorg, förskola och äldreomsorg. Den kan tjäna som en inspiration för andra medlemsländer. Jag märker också som EU-minister att allt fler länder tittar på den svenska välfärdsmodellen, vilka möjligheter den har inneburit när det gäller just förvärvsarbete för både kvinnor och män.
Regeringen driver att ett av strategins mål ska handla om att kvinnors arbetskraftsdeltagande ska vara lika högt som mäns. Detta kopplas givetvis till både frihet och tillväxt.
Som flera har nämnt är ungdomsarbetslösheten i Europa i dag oacceptabelt hög. Därför är det glädjande att kommissionen i sitt förslag uppmärksammar detta genom att dels föreslå målet om att färre än 10 procent av skolungdomarna ska lämna skolan i förtid, dels föreslå att minst 40 procent av ungdomarna bör gå en eftergymnasial utbildning.
Ett av huvudinitiativen, som föreslås, kallas Unga på väg. Det handlar bland annat om att öka utbytet av studenter och lärlingar i EU och om att främja entreprenörskap bland unga som är yrkesutbildade, en grupp som alltför ofta negligeras i dagens debatt.
Europa kan inte och ska inte heller konkurrera med låga löner. EU måste vara en kunskapsekonomi. Det är vår stora fördel. Vi måste ha bra utbildningar för våra barn. Vi måste ha bra universitet, världsledande forskning och ett stort utbyte av studenter och forskare mellan våra länder.
En fråga som vi intensivt har lyft fram från svenskt håll handlar om ett gemensamt EU-patent som då skulle täcka en halv miljard konsumenter. Det är väldigt viktigt för ett förbättrat företagsklimat i Europa.
För tillväxten är det självklart de resultat som kommer ut av forskningen på våra universitet och företag som är allra viktigast. Det är emellertid svårt att konkret mäta just forskningsresultat. Att vi alla försäkrar oss om att avsätta tillräckliga resurser för forskning är därför fortsatt det absolut bästa mätbara målet.
I dag är det tyvärr bara en handfull EU-länder som lever upp till målet om 3 procent av bruttonationalprodukten till forskning. Min förhoppning är att alla länder ska göra detta på sikt. Det är också en av regeringens prioriteringar, mer pengar till forskning och utveckling i EU.
Frihandel är en viktig förutsättning för tillväxt. Under den ekonomiska krisen har kreativiteten för att hitta olika sätt att skydda hemmamarknader ökat. Det här skapar inte långsiktig tillväxt. Den inre marknaden borde i stället fördjupas. Många företagare, inte minst på tjänstesidan, upplever fortfarande svårigheter att sälja sina produkter och varor i andra medlemsländer. EU måste här verka för minskade globala handelshinder, så att också de fattiga länderna i tredje världen kan komma in på våra marknader på lika villkor. Det är också en av Sveriges prioriteringar. Här har vi varit ett av de mest pådrivande medlemsländerna.
Många har nämnt miljöfrågorna och klimatfrågorna i debatten. Det är väldigt glädjande och oerhört viktigt. Tillväxten måste vara långsiktigt hållbar. De pågående klimatförändringarna är inte hållbara. Vi har ökenutbredningar och översvämningar. De kan rasera förutsättningarna för ekonomisk aktivitet på väldigt stora områden på kort och på lång sikt. Därför är det självklart att utsläppsminskningar av koldioxid ska vara ett av målen i tillväxtstrategin.
Omställningen till en klimatsmart ekonomi ger också nya affärs- och tillväxtmöjligheter. Det är de klimatsmarta företagen som klarat krisen bäst. Detta kan vi inte minst se inom bilindustrin. Miljötekniken är en växande och helt avgörande exportmarknad som kommer att vara allt viktigare framöver.
Här är det viktigt att komma ihåg att vi ofta tar för givet att Europa ligger långt framme när det gäller miljövänlig teknik. Men Kina har exempelvis redan 120 miljoner elmopeder. Det är faktiskt så att den som är bäst på gröna produkter vinner allt större marknadsandelar. Här måste vi i Europa finnas i framkant. Det är en viktig insikt när det gäller EU:s framtida tillväxt.
I kommissionens meddelande öppnas det för utsläppsminskningar med 30 procent. Det är något som jag välkomnar och som jag lyfte fram senast i måndags på mötet i allmänna rådet. Det är något som också statsministern och flera andra lyfter fram i olika sammanhang. 30 procent ligger alltså fortfarande kvar.
Det vi dess värre just nu ser i Europa är ett slags klimattrötthet. Det är allt fler länder som efter Köpenhamnstoppmötet inte är lika progressiva som tidigare. Då är det viktigt att Sverige och Storbritannien med flera, som har höga ambitioner, fortsätter att hålla en offensiv linje.
Kommissionen understryker i sitt förslag vikten av sunda offentliga finanser, som flera här har lyft fram i diskussionen. Det är avgörande förutsättningar för en hållbar tillväxt. Stabilitets- och tillväxtpakten utgör den ram som krävs för en återgång till makroekonomisk stabilitet och just sunda offentliga finanser. Det här är en absolut förutsättning för att man ska kunna lägga grunden för en långsiktigt hållbar tillväxt. Sverige arbetar för att detta ska respekteras fullt ut i själva genomförandet av strategin.
Även om det i EU-nämnden, som jag har läst, har avlagts reservationer från oppositionen vid flera tillfällen när förberedelserna av EU 2020 har behandlats har jag faktiskt som EU-minister ganska svårt att se de gigantiska skillnaderna i den faktiska politiken.
Regeringen vill se en kunskapsekonomi där det råder frihandel såväl inom EU som gentemot resten av omvärlden. Regeringen vill se en grön tillväxt i medlemsländer som har sunda statsfinanser. Men den allra största tillväxtpotentialen ser vi i ett ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden. Det är en fråga om egenmakt, självbestämmande och tillväxt.
Vi kräver inte bara en analystext om varför det är viktigt med fler kvinnor som arbetar i Europa, utan vi kräver också ett specifikt mål under sysselsättningsmålet om att kvinnor och män ska arbeta lika mycket. Där är vi tydliga. Hade alliansregeringen inte drivit denna fråga hårt är jag tveksam till att fler länder hade haft samma radikala ingång i den frågan. Där har vi alltså gjort ett avtryck.