Fru talman! Dels fick jag en direkt fråga av Peder Wachtmeister, dels har jag en fråga till Peder Wachtmeister.
Först och främst: Vi deltar gärna i processen. Varför vi hittills i EU-nämnden har visat att vi har en avvikande mening är för att vi inte är nöjda med det som vi hittills har sett. Vi menar att EU 2020-strategin måste bli mycket mer progressiv och radikal när det gäller att sätta människan före marknaden, när det gäller jämställdhetsfrågorna och när det gäller den gröna omställningen.
Vi välkomnar att statsministern diskuterar med EU-nämnden just nu. Det är ju mycket olyckligt att det sker samtidigt som vi har den här viktiga debatten, för den diskussionen hade jag gärna också varit med i.
Självfallet ska vi vara med i diskussionen under hela våren. Vi tänker fortsätta debatten om hur vi ska forma ett modernt, smart, energimässigt bra och socialt bra Europa. Det tänker vi fortsätta med även när EU 2020-strategin är genomförd.
Nu kommer vi till min fråga. Den handlar om löner. Den nordiska modellen och den svenska modellen, alltså att vi har två starka arbetsmarknadsparter ute på arbetsmarknaden och vi konkurrerar med kompetens och höga löner, har visat sig vara en framgångsväg och vi har haft hög sysselsättning. Nu går vi i motsatt riktning då det trissas fram låglönejobb ungefär som i många av de länder i Europa som har låga löner, och där är ju arbetslösheten hög.
Tycker Peder Wachtmeister att vi ska gå den vägen och forma en politik som leder till låglönejobb?