Fru talman! EU-kommissionen har presenterat ett meddelande om EU:s framtidsstrategi 2020, vilket är bakgrunden till denna debatt. Föregångaren till EU:s framtidsstrategi är Lissabonfördraget som antogs i Lissabon år 2000. Upplägget är detsamma som då. Det tas fram ett antal underlag och formuleras vackra texter och sätts upp ett antal mål för vad EU ska uppnå. I Lissabonstrategin fanns ett otal målsättningar - faktiskt så många att det blev helt ohanterligt.
Huvudbudskapet var att EU år 2010 skulle vara världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi. Det är fina ord, men som vi alla vet gick det inte så bra. Resultatet blev mer eller mindre en flopp och ett stort misslyckande. Orsakerna till det var många och skulle säkert behöva en egen debatt, men jag avstår från att i denna debatt närmare gå in på att utvärdera Lissabonfördraget.
Fru talman! Låt oss nu blicka framåt och debattera EU 2020. Finansutskottet är huvudansvarigt men ytterligare fem utskott har lämnat yttranden till finansutskottet i denna fråga, vilket visar på bredden av politiskt innehåll i strategin. Miljöpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lämnat en gemensam reservation om de övergripande riktlinjerna som omfattar flertalet politikområden.
Jag kommer inte att kommentera alla områden, delvis eftersom företrädarna för Socialdemokraterna och Vänstern kommer att lyfta upp flera saker i sina inlägg. Övergripande kan sägas att EU-kommissionens förslag i stora drag kännetecknas mer av en krisstrategi än av en framtidstrategi, vilket vi beklagar. Ska strategin hålla tio år framåt krävs en politik som kan klara utmaningarna och samtidigt visa färdriktningen för EU-politiken. Jag vill främst lyfta fram ett område där vi anser att EU-kommissionen och den borgerliga majoriteten saknar en tydlig och klar färdväg för EU, nämligen klimat- och miljöpolitiken som vi sammanfattar i behovet av en green new deal för EU.
Fru talman! Vi befinner oss i ett läge med mycket stora utmaningar för politiken. Samtidigt är det ett unikt tillfälle att lansera en mer effektiv strategi för ett EU med fler jobb, större rättvisa, starkare konkurrenskraft och grönare utveckling. Miljömässigt sunda och produktiva arbeten är grunden för en uthållig ekonomisk utveckling.
Enligt oss står EU inför flera stora långsiktiga utmaningar. Den snabba globaliseringen av ekonomin, hotet mot klimatet, ökande inkomstklyftor och en allt skevare demografi kommer att dominera den politiska agendan i EU under lång tid framöver. Enligt vår mening är det i dessa utmaningar som Lissabonstrategins efterföljare, EU 2020, måste ta sin utgångspunkt. EU 2020-strategin måste mot denna bakgrund ses som tredelad, det vill säga socialpolitiken, den ekonomiska politiken och miljöpolitiken ska ömsesidigt stödja varandra för att visa vägen framåt.
Fru talman! Den gröna omställningens möjligheter till ekonomisk utveckling och nya jobb måste tillvaratas. Omställningen till ett grönt EU, oberoende av fossil energi, är både nödvändig och önskvärd. Enligt oss har EU alla förutsättningar att ta en internationell ledarroll i klimatarbetet och har allt att vinna på det. Rätt utformad kan omställningen bidra till nya jobb och bättre utveckling. De europeiska företag som först utvecklar den fossilfria teknik som världen kommer att efterfråga har goda förutsättningar att stärka sin internationella konkurrenskraft. De företag som satsar på energieffektivisering kommer att vinna kostnadsfördelar gentemot sina konkurrenter. Mot den bakgrunden anser vi att den gröna omställningens möjligheter att skapa ekonomisk utveckling och nya jobb ska ges en mycket framträdande roll i EU 2020-strategin.
Hur kan då EU anpassa sig till den omfattande omstrukturering som är att vänta?
Ett viktigt svar från oss rödgröna är att man måste skärpa utsläppsmålet för koldioxid i EU 2020-strategin till minst 30 procent och därmed skynda på den gröna omställningen. Vi i Miljöpartiet är beredda att ytterligare höja kraven på EU, men i ett första steg är minst 30 procents utsläppsminskning ett viktigt steg. Det är ett steg som de borgerliga partierna i riksdagen inte är beredda att ta, och inte heller EU som har satt nivån till 20 procent.
Vi noterar att det i EU-kommissionens meddelande anges som ett av de fem föreslagna överordnade målen att klimat- och miljömålen 20-20-20 ska nås. Enligt vår mening bör ambitionerna alltså sättas högre. Vi är också mycket tveksamma till den fokusering som EU-kommissionen gör på så kallad CCS-teknik och ny kärnteknik. Vi rödgröna väljer i stället att fokusera på de förnybara energikällorna. Vi kan inte backa in i framtiden med gamla lösningar på nya problem.
Den borgerliga majoriteten har i utlåtandet skrivit att ekonomiska styrmedel inom miljöområdet är av stor vikt: Energi- och miljöskatter har sedan länge framgångsrikt använts i Sverige för att bidra till uppfyllelsen av olika mål på energi- och klimatområdet.
Lite längre ned står det: Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är av central betydelse för att framtida mål på klimat- och energiområdet ska kunna nås.
Vi håller med om detta. Konstigt nog är det inget som den borgerliga majoriteten använder sig av i Sverige. I den senaste statsbudgeten sänktes till och med koldioxidskatten i Sverige. Jag tycker att det är på gränsen till ohederligt att majoriteten pratar om vikten av ekonomiska styrmedel men gör något helt annat här i Sverige; det klingar falskt.
Fru talman! För oss rödgröna är en grön omställning tydligt kopplad till skapandet av nya framtidsjobb i EU-området. Det behövs alltså en green new deal på EU-nivå. Nya jobb kan skapas i bland annat miljötekniksektorn genom energieffektiviseringar, satsningar på förnybara energikällor och investeringar i utbyggnad av utsläppssnål kollektivtrafik och infrastruktur. Om företag i EU-området redan nu investerar i bland annat mer energieffektiv teknik kommer de att vinna kostnadsfördelar. Klimat- och jobbpolitiken går enligt oss rödgröna hand i hand.
Skapandet av nya jobb är centralt för oss. Den utbredda arbetslösheten, inte minst bland ungdomar, i många av EU:s länder är ett av de allvarligaste hoten mot tillväxt och sysselsättning och mot livsdrömmarna hos en hel generation. Arbetslösheten får aldrig tillåtas bita sig fast. Det behövs därför kraftfulla åtgärder för att ge arbetslösa ungdomar en fot in på arbetsmarknaden genom utbildning och praktik som leder till jobb. Alltför många går i dag arbetslösa utan att få chans till ny utbildning eller möjlighet till praktikplats. Det är slöseri med resurser. Detta är förstås särskilt relevant i de länder inom EU, däribland dess värre Sverige, som har högst ungdomsarbetslöshet.
I EU-strategin och i den svenska ståndpunkten saknas också formuleringar om den offentliga sektorns betydelse för sysselsättning, välfärd, hållbar ekonomisk utveckling och miljö- och klimatsatsningar. EU måste bidra till att stimulera såväl en aktiv sysselsättningspolitik som en mer ambitiös klimat- och miljöpolitik och inte sätta upp hinder. Politiken måste skapa förutsättningar för nya jobb. Vi tror att den gröna omställningen är ett bra exempel på detta. Byggandet av kollektivtrafik, energieffektiviseringar i bostäder och offentliga byggnader, som till exempel skolor och vårdinrättningar, och satsningar på förnybara energikällor skapar fler nya gröna jobb. Det är nödvändigt för framtiden.
Fru talman! Tyvärr saknas det både i EU-kommissionens förslag och i den svenska regeringens ståndpunkt några resonemang kring en förbättrad arbetsmiljö som skulle kunna leda till att fler kan och orkar arbeta fram till sin pension. Arbetet för en god arbetsmiljö på arbetsplatser runt om i EU-länderna måste fortsätta att utvecklas. Arbetslivet ska vara utformat så att människor orkar arbeta ett helt arbetsliv och dessutom kan kombinera detta med familj och fritid. Arbetslivets krav måste möta den enskildes förutsättningar och förmåga. Det vinner både den enskilde och arbetsgivaren på.
EU 2020-strategin måste enligt oss rödgröna ännu kraftfullare än i EU-kommissionens förslag präglas av en strävan efter full jämställdhet på arbetsmarknaden. Fortfarande slås vi av hur lite i EU 2020 som gäller frågan om jämställdhet. Enligt artikel 2 i fördraget ska EU bygga på principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. I många av länderna i EU är det fortfarande så att en låg andel av kvinnorna har avlönade arbeten. Jämställdheten måste bli ett tydligare mål. Det måste finnas politiska ambitioner. Då borde det också vara med i de övergripande målen.
Fru talman! Vi menar att EU:s egen budgetpolitik ska vara restriktiv och kostnadseffektiv. Det gäller även arbetet med EU 2020. Dessutom behövs genomgripande omprioriteringar av EU-budgetens utgifter, vilket ska göras utan att budgetens samlade utgifter ökar. EU-budgetens utgifter för jordbrukspolitiken bör minskas och dess utformning reformeras. Även regionalpolitiken måste reformeras i fråga om både utformning och omfattning.
EU:s budget måste också klimatsäkras, vilket betyder att medel från EU:s budget inte ska gå till projekt som aktivt motverkar en klimatbra utveckling. Tyvärr har vi sett många exempel på detta under årens lopp.
Fru talman! Den öppna samordningsmetod som förs fram i den här strategin på bland annat arbetsmarknadspolitikens område får inte utvecklas i riktning mot att ge mer makt till EU-institutionerna. Inriktningen måste vara den motsatta. Det är viktigt att slå fast att medlemsländerna själva ska behålla ansvaret för merparten av sysselsättnings- och välfärdspolitiken. Den öppna samordningsmetoden bör även fortsättningsvis ha karaktären av ett utbyte av goda erfarenheter med tanke på att till exempel arbetsmarknadspolitiken ser så olika ut i de 27 medlemsländerna. Dessa olikheter är något vi ska respektera och dra fördel av i stället för att se som problem.
När det gäller EU-kommissionens förslag på framtidsstrategi hade det behövts en mycket större öppenhet i processen för att ta fram strategin. För att få en folklig förankring krävs tid för diskussion och debatt. Jag är helt övertygad om att såväl framtidsstrategin som förutsättningarna för att uppnå målen har bättre förutsättningar att lyckas om förslagen diskuteras och förankras brett. Så har inte skett i det här fallet, vilket jag beklagar.
Fru talman! Slutligen vill jag framhålla att jag står bakom Miljöpartiets båda reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bara bifall till den gemensamma reservationen nr 1 från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
(Applåder)