Fru talman! Tack, Ulf Holm, för att vi fick ett tydligt erkännande att det var indexeringen som Ulf Holm i sina tidigare inlägg åsyftade när han påstod att vi hade sänkt koldioxidskatten. Det var alltså en automatisk följd av den skattelagstiftning vi har.
Vi är tydliga. Vi skriver att koldioxidskatt och energiskatt är kraftfulla och samhällsekonomiskt effektiva styrmedel som även i fortsättningen bör vara centrala delar av den svenska klimat- och energipolitiken. Vi är tydliga med att vi vill gå vidare med det. Vi är tydliga med att höja miljöskatter och sänka skatten på arbete, det som brukar kallas grön skatteväxling. Jag har fått intrycket att det har varit lite av Miljöpartiets adelsmärke. I Miljöpartiets budgetmotion från i höstas hittar man inte uttrycket grön skatteväxling en enda gång. Man hittar ordet skatteväxling en gång, syftande historiskt till det som gjordes under förra mandatperioden. Det enda man nu hittar är gröna skattehöjningar - 2 kronor på bensinpriset utan att man för den skull kompenserar med några sänkta skatter på arbete eller något annat, utan det är rena skattehöjningar.
Vad är det som är så fel med en skatteväxling? Det ligger i både alliansregeringens och Centerpartiets kort. Vi vill gärna höja miljöskatten, men vi gör det samtidigt som vi sänker andra skatter. Vi vill inte tränga upp till exempel människor på landsbygden mot väggen utan att ge dem några alternativ.
Det är det som ligger i korten. Där är vi tydliga med att vi gärna ser ekonomiska styrmedel men inte ett höjt skattetryck. Vi vill växla skatter.