Fru talman! Egen härd är guld värd! Så lyder ett
välkänt ordspråk som passar bra in på bostadsutskot-
tets arbetsområde och det vi skall behandla i dag. Det
handlar om rätten till ett hem, att skapa atmosfär,
trivsel och gemenskap i livet. Det handlar om att sätta
bo, en fast punkt i tillvaron där man kan växa till-
sammans, hela familjen. Det är ett av de viktigaste
besluten i livet. Vi har alla våra drömmar om boendet
och framtiden. Själv påminns jag om visan som hör-
des i radion i min ungdom: I en röd liten stuga nere
vid sjön vill jag bo. Jag har citerat den förr i kamma-
ren.
Det handlar om frihet, om valfrihet, om möjlig-
heter för människor att skapa det boende som passar
det egna livsmönstret bäst. Det är vår uppgift i den
här kammaren att skapa dessa förutsättningar. Det
skall vara neutralitet mellan olika typer av boende-
former. Det nuvarande utbudet i form av hyresrätt,
bostadsrätt och villaboende kan också kompletteras
genom att den kooperativa hyresrätten permanentas
och att möjligheter till ägarlägenheter skapas. Till det
senare är s och v hårda motståndare.
Kristdemokraternas boendepolitik har som ut-
gångspunkt att människor skall känna sig trygga i sitt
boende. Trygghet och valfrihet i boendet är också en
del i vår familjepolitik. Vi är väl medvetna om att
familjer som har möjlighet och frihet att välja den
boendeform som passar dem bäst har största möjlig-
heterna att skapa en boendemiljö som främjar en god
uppväxt för barn och ungdomar. Med ett bra självvalt
boende, i en trygg och kärleksfull atmosfär, finns de
bästa förutsättningarna till att forma harmoniska,
solidariska och demokratiska människor.
Dessa tankar rymmer den inriktning av politiken
som Kristdemokraterna vill ha och som också be-
skrivs i reservation nr 4, som jag redan nu yrkar bifall
till.
Idyllen med den röda stugan vid sjön handlar om
att bo, leva och verka på landsbygden. Det är en
landsbygd som under senare år mer och mer har hållit
på att utarmas. Det byggande som möjligen kommit
till stånd på landsbygden har skett i anslutning till de
större tätorterna. I dagsläget är det praktiskt taget
omöjligt för en medelinkomsttagare att klara av ett
egnahemsbygge på landsbygden om man inte har
tillgång till ett betydande eget kapital. Folkrörelserå-
det och den s.k. landsbygdsriksdagen arbetar positivt
med den typen av svåra frågor. De är värda vårt stöd.
Det byggande som sker i dag handlar ofta om att
höginkomsttagare med betydande eget kapital bygger
egnahem i attraktiva lägen. Det är dessa byggnationer
som får del av de statliga subventionerna fast det
egentligen inte skulle behövas. Ur fördelningspolitisk
synvinkel är det tveksamt att med ett generellt pro-
duktionsstöd subventionera boendet för betal-
ningsstarka hushåll i tillväxtregionerna. Räntebidra-
get bör således avvecklas, och i takt med att det sker
kan också fastighetsskatten trappas ned.
Egen härd är guld värd, sade vi. Om vi funderar
vidare lite grann kan vi fråga oss: Guld värd, men för
vem? Jo, för staten som tar hem guldet och gjort
boendet till en mjölkkossa med hjälp av fastighets-
skatten. Nu när räntebidragen minskar i snabb takt
ökar också överskottet i statskassan.
I budgepropositionen föreslår regeringen en nivå-
sänkning av fastighetsskatten från 1,5 % till 1,3 % av
taxeringsvärdet, men endast för hyreshus och bo-
stadsrätter. Ett steg åt rätt håll. Men vi kristdemokra-
ter vill att fastighetsskatten sänks för alla boende. På
sikt skall fastighetsskatten bort helt, med möjlighet
för kommunerna att ta ut en fastighetsavgift för att
täcka kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och
annan kommunal service kopplad till fastighetsbe-
ståndet. Det är naturligtvis också orimligt att betala
skatt för fast egendom man inte äger. Vi vill således
slopa skatten på tomträttsmark.
Det stöd som i fortsättningen bör utgå till byggan-
de bör avse riktat stöd till äldrebostäder och åtgärder
för att förbättra tillgängligheten liksom till ekologiskt
byggande. Det är vidare beskrivet i reservationerna nr
9 och 11.
Bostadssegregationen pratar vi mycket om i dag.
Den måste naturligtvis brytas. I segregationens spår
följer en omfattande social utslagning och
drogproblem genom anonymitet och brist på delak-
tighet i den lokala utvecklingen. Behovet av status-
höjande insatser är påfallande. Satsningar på infly-
tande för de boende måste kombineras med positiva
skol- och fritidsmiljöer liksom riktade åtgärder för
företagsetableringar och sysselsättning. Lokala in-
vesteringsprogram för miljonprogramområdena måste
prioriteras.
Arkitektoniska värden vid om- och nybyggnad
måste stimuleras och ingå som en del i en levande
miljö. Goda estetiska värden vet vi bidrar till vårt
mentala välbefinnande och kan också leda till mins-
kad förstörelse och vandalisering och minskat klotter.
Satsning på utbildning av arkitekter måste också
ske bl.a. i handikappkunskap. Kristdemokraterna
föreslår att 25 miljoner kronor anslås till utbildning i
handikappkunskap för arkitekter, byggherrar, bygg-
nadsingenjörer och beslutsfattare.
En viktig och bra väg att klara ett eget boende går
genom ett medvetet bosparande. Det är angeläget att
ungdomar redan på ett tidigt stadium lär sig att bospa-
ra, för att när tiden är inne kunna skaffa sig ett eget
boende. Vi vet dessutom att största delen av barnfa-
miljerna helst av allt önskar sig ett boende i eget hem
för barnens skull. Det kan handla om att utveckla
dagens ungdomsbosparande eller att nappa på Bo-
främjandets sparlånesystem med en sparpremie som
betalas ut vid investeringstillfället. Detta system med
de tyska bosparkassorna som grund betalar sig självt
efter några utan någon egentlig budgetbelastning för
staten. Det skulle skapa trygghet både för den enskil-
de och för statskassan.
Vi kristdemokrater menar att boendet, att skapa
ett hem, är så centralt i livet att det med fördel kan
ske med hjälp av ett särskilt stimulerat bosparande.
Ett sådant förslag efterlyser vi i reservation nr 16.
Ca 40 % av landets hushåll är i dag hyresrätter.
För många är hyresrätten en attraktiv och bra boende-
form. För en fungerande hyresmarknad krävs att de
boendes värderingar får ett större genomslag vid
hyressättningen. Egna arbetsinsatser i inomhus- eller
utomhusmiljö måste kunna påverka hyressättningen.
Hyresgästerna måste också kunna dra nytta av dagens
lågräntesituation genom sänkta hyror.
Kristdemokraterna anser att kommunens självbe-
stämmande måste värnas och vidareutvecklas. Mot
den bakgrunden framstår regeringens hållning att
fortsätta motverka kommunala önskemål om utför-
säljning av kommunala bostadsföretag som helt fel-
aktig. Regeringens åtgärder för att försvåra för kom-
muner att sälja ut sina bostadsbolag eller minska sitt
lägenhetsinnehav är en politik som strider mot princi-
pen om kommunalt självbestämmande. Den snedvri-
der också konkurrensen.
Det är inte nödvändigt att kommunen själv måste
äga och förvalta bostadsföretag för att kunna tillgodo-
se sociala behov. Verkligheten visar det. Dessutom
har kommunen ett brett socialt ansvar genom social-
tjänstlagen, som inte innebär att kommunen själv
måste stå som fastighetsägare för att tillgodose rätten
till en bostad när sociala skäl så kräver. I reservation
nr 7 har vi utvecklat detta ytterligare. Till den reser-
vationen vill jag också yrka bifall.
Bostadsbidragens roll i en social bostadspolitik är
naturligtvis av stor betydelse, inte minst för barnfa-
miljer. Under senare år har vi från Kristdemokraterna
vid ett antal tillfällen påtalat behovet av att åter höja
bostadsbidragen. Detta uttryckte även den bostadspo-
litiska utredningen tydligt som en åtgärd med hög
prioritet - men så inte regeringen. Ni får höra mer om
detta av nästa kd-talare Ulla-Britt Hagström, som
kompletterar med ytterligare synpunkter på betän-
kandet om det som berör bo- och byggforskning,
studentlägenheter, bostadslösa, hemlösa och allergi-
satsningar.
Fru talman! Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av
den ekonomiska politiken än riksdagens majoritet,
som består av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister. Likaså har den budgetram för utgifts-
område 18 som inte överensstämmer med kristdemo-
kraternas redan beslutats. Av dessa skäl deltar vi inte
i det aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18. Ett särskilt yttrande har vi bifogat
betänkandet när det gäller anslagets storlek och för-
delning.
Naturligtvis står vi bakom alla våra reservationer i
betänkandet, men jag skall inte yrka bifall till några
fler än dem som jag redan nämnt, nr 4 och nr 7.