Fru talman! Tillåt mig först att göra en personlig
reflexion. Efter 23 år som stenograf känns det väldigt
roligt att vara här som ledamot. Det känns som ett
stort förtroende.
Jag går så över till ärendet.
Människan har i årtusenden haft som en av sina
främsta uppgifter att skapa en god bostad åt sig själv
och sin familj. Från början var det enkla hyddor som
gav tak över huvudet; i dag bor vi i ofta mycket avan-
cerade fastigheter med omfattande teknisk utrustning.
För att utveckla vårt boende och vårt samhälle be-
hövs hela tiden forskning - inte bara forskning om
husen utan forskning om allt det byggande som utgör
vårt samhälle. I ett av de brev som har kommit till
bostadsutskottets ledamöter inför riksdagsbehand-
lingen av budgetpropositionen anförs att mer än
hälften av Sveriges kapital utgörs av byggnader och
infrastruktur. Det är alltså ett enormt stort kapital som
vi måste vårda och vidareutveckla.
I budgetpropositionen har regeringen, såsom tidi-
gare nämnts, föreslagit en minskning av anslaget till
forskning inom byggsektorn från 164 till 64 miljoner
kronor. I ett antal motioner har föreslagits att denna
sänkning inte bör ske eller att den skall minskas.
Från Folkpartiet har vi föreslagit att anslaget skall
få vara oförändrat. Vi anser att byggforskningen och
dess omfattning bör bedömas i anslutning till den
byggpolitiska proposition som har aviserats. Vidare
bör byggforskningsfrågorna ses i samband med övri-
ga forskningsfrågor, vilka tas upp i betänkandet
Forskning 2000.
En neddragning av den storleksordning som rege-
ringen har föreslagit skulle innebära att hundratals
forskare förlorar sin finansiering. Det vore mycket
olyckligt. En sådan neddragning skulle i stor ut-
sträckning drabba utbildningen inom arkitektur, lant-
mäteri samt väg- och vattenbyggnad, dvs. sådana
utbildningar som har bygg- och fastighetsbranschen
som avnämare. De som genomgår dessa utbildningar
arbetar ofta med den aktiva samhällsplaneringen, och
om kvaliteten i dessa utbildningar sänks riskerar
givetvis vi i Sverige att hamna på efterkälken när det
gäller utvecklingen av ett modernt samhälle.
Jag vill här också något hänvisa till det som sades
i kulturdebatten om arkitekturens betydelse för vår
miljö och vikten av utvecklingen av de estetiska vär-
dena. Detta hör enligt min mening i högsta grad ihop
med byggforskning.
Vid föredragning inför utskottet anförde en stats-
sekreterare från Näringsdepartementet att branschen
själv bör stå för en större andel av forskningsresur-
serna än i dag och gjorde en jämförelse med medici-
nindustrin. Jag tycker inte att en sådan jämförelse är
relevant, bl.a. därför att forskningen inom byggandet i
stor utsträckning gäller samhällsplanering, dvs. vår
gemensamma egendom, medan t.ex. Astras forskning
gäller de egna produkterna och bidrar till ökade in-
komster för företaget.
Jag vill citera några rader som Per Westlund, ord-
förande i Byggbranschens utvecklingsfond, skrev i
Dagens Industri den 28 januari i år:
"Denna kommersiellt motiverade produktutveck-
ling sker självfallet inom företagen i byggbranschen
på samma sätt som i andra branscher, men den över-
gripande forskningen kräver samverkan mellan stat
och näringsliv. Denna roll bör staten fortsatt ha i
byggbranschen precis som i andra industrisektorer. -
- -
I stället för en avveckling behöver den svenska
byggforskningen en sammanhållen satsning för fram-
tiden.
Vi står inför stora utmaningar som fordrar forsk-
ning och kunskapsutveckling. Regeringens satsning
på ett ekologiskt uthålligt samhälle kräver omfattande
insatser. - - - IT-utvecklingen kräver ett brett ge-
mensamt agerande."
Så långt Per Westlund.
Efter intensiva diskussioner i bostadsutskottet har
utskottets majoritet enats om att 50 miljoner bör till-
föras byggforskningen utöver vad regeringen har
föreslagit, detta för att säkra pågående projekt. Det är
givetvis bra att den föreslagna minskningen halveras,
men Folkpartiet har ändå uppfattningen att det inte
borde ske någon minskning alls. Eftersom Folkparti-
ets budgetyrkande har avslagits av en majoritet i
riksdagen under förra veckan kommer jag dock inte
att yrka bifall till folkpartimotionen utan har fogat ett
särskilt yttrande till utskottets betänkande.
Jag och Kerstin Heinemann har i en motion före-
slagit att anslaget Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder skall ökas med 20 miljoner kronor. Före-
komsten av radon utgör ett allvarligt hälsoproblem
som staten inte kan undandra sig ansvaret för. Jag vill
påpeka att de förbättrade bidragsvillkor som gällde
under den borgerliga regeringen resulterade i att an-
talet åtgärdade bostäder ökade. Vi anser alltså att
bidraget åter bör ökas.
Vidare har vi föreslagit att investeringsbidraget
till bostäder för studenter skall utgå under den period
som ursprungligen avsågs. Jag vädjar till regeringen
att överväga en förlängning.
När det gäller villkoren för stödet till fukt- och
mögelskadade hus har ett enigt bostadsutskott före-
slagit att regeringen skall överväga vilka regeländ-
ringar som erfordras för att komma till rätta med
nuvarande problem. Bostadsutskottet får senare ta
ställning i den frågan när vi har fått det begärda be-
slutsunderlaget från regeringen.
År 1997 infördes betydande ändringar i reglerna
för bostadsbidrag. Visserligen har det gått en kort tid
sedan dess, men det har redan visat sig att systemet
med preliminärt och slutligt bostadsbidrag slår hårt
för vissa grupper - precis som tidigare talare har
anfört. Vi anser alltså att det borde vara möjligt att
pröva bostadsbidragen oftare än en gång per år.
De kommunala bostadsföretagen har på senare år
varit föremål för mycket diskussioner. Skillnaderna i
synen på vem som skall bestämma beträffande de
kommunala bostadsföretagen är ganska omfattande.
Vi har från Folkpartiet i en reservation tillsammans
med kd och Centern anfört att vi är av den bestämda
uppfattningen att det är kommunerna själva, inte
regeringen, som skall besluta om de kommunala
bostadsföretagen.
Jag yrkar bifall till reservation 7.
Folkpartiet anser att den nödvändiga minskningen
av bostadssubventionerna har ökat behovet av ett
speciellt bosparsystem. Vi anser att det individuella
pensionssparandet bör kunna modifieras så att det kan
kombineras med ett bosparande som skall kunna
användas för förvärv av egen bostad. Vi har ju olika
behov under olika skeden i livet, och för många yngre
människor skulle ett pensions- och bosparande, kom-
binerat med en lånemöjlighet, vara till god hjälp.
Enligt vårt förslag skall eventuella lånade medel vara
återbetalade innan pensionen börjar utgå.
Jag yrkar bifall till Folkpartiets reservation 17.
Till sist vill jag instämma i den kritik som många
har framfört mot att vi inte har en speciell bostadsmi-
nister i regeringen. Jag anser att det skulle vara väl-
digt bra om vi hade det.