Herr talman! Jag hade ingen aning om att det
skulle vara så intressant och roligt att vara parlamen-
tariker i bostadsutskottet som jag upplevt att det är.
Det finns ett gammalt uttryck som står sig väl i
vår tid: Mitt hem är min borg. Det säger vi gärna med
stolthet i rösten. Barndomshemmet, hemmet i ung-
domen, i vuxenåldern och förhoppningsvis det som
blir ens hem när man själv inte orkar bestämma till-
hör förutsättningarna för att vi människor skall må
bra. Boendet är starkt förknippat med familjen. Där-
för skulle vi önska att vi fick en familje- och bo-
stadsminister.
Jag skall nu göra ett litet komplement till Ulf
Björklunds anförande och vill börja med bostadsbi-
draget.
Flerbarnsfamiljer har fått det sämre. Vi kan inte
nöja oss med att endast 60 % av antalet hushåll med
hemmavarande barn kan ge varje barn ett eget rum.
Neddragningarna av bostadsbidragen har drabbat
barnfamiljerna. De besparingar som har gjorts i bo-
stadsbidragen har inneburit ett trendbrott när det
gäller stödet till barnfamiljerna. Reglerna för indivi-
duella inkomstgränser gör att hushåll där ena maken
väljer att vara hemma hos barnen gör en brakförlust.
Bostadsytan för beräkningsgrunden har minskat.
Med denna verklighet kan jag inte förstå att vår
statsminister i princip går ut och lovar gratis barnom-
sorg.
Vi kristdemokrater vill ha den samlade familjein-
komsten till grund för bostadsbidraget. Vi vill höja
ytgränserna för oreducerat bidrag med 10 kvadrat-
meter för alla hushållstyper. För att ytterligare för-
stärka bostadsbidragen vill vi höja det särskilda bi-
draget med 100 kr per barn. Till detta ändamål har vi
i vår budget räknat upp bostadsbidraget med drygt 1
miljard kronor.
Vi har också i ett yttrande tillsammans med Folk-
partiet och Moderaterna pekat på de problem som
uppstått i samband med det preliminära och slutliga
bostadsbidraget. Bostadsbidraget måste prövas vid
fler tillfällen så att familjer som ändrar sin inkomst
slipper samla på sig stora skulder.
Sedan säger Lennart Nilsson att vi är med om att
höja hyrorna. Han säger att vi drar in på räntebidra-
gen. Det gör vi. Men egentligen, Lennart Nilsson,
tycker jag att vi ligger ganska lika om vi gör ett byte.
Ni vill alltså ha 7,5 miljarder i räntebidrag. Vi vill
ha 6 miljarder. Ni vill ha 6 miljarder i bostadsbidrag,
och vi vill ha 7 miljarder. Skillnaden är inte så stor.
Egentligen kommer skillnaden att bli till vår för-
del om vi använder rätt kalkyl. År 1997 fick Lennart
Nilsson 2,6 miljarder över på räntebidraget. År 1998
får han enligt prognos 1,2 miljarder över på detta
konto. Vi vill kontra med att fastighetsskatten på
krisårgångarna går in senare. Dessutom byggs det i år
inte mer än 8 000 lägenheter mot kalkylerade 12 000,
alltså två tredjedelar av det regeringen tror. Med facit
i hand 1999 kanske vi kan ta i hand.
Det skulle vara minst lika värdefullt för barnfa-
miljerna att förverka radikalt sänkta hyror för boendet
än att t.ex. välbeställda familjer skulle få gratis barn-
omsorg. Flera hushåll har trots en låg räntenivå inte
märkt detta på hyresavin. De har inte fått lägre hyra.
Särskilt svårt har personer som lever på a-kassa. Av
en genomsnittlig inkomst går en tredjedel av lönen
efter skatt till hyra.
Herr talman! Jag tänker på rätten till ett hem. Det
står i regeringsförklaringen att bostadspolitiken skall
vara en social rättighet. Men ändå har vi en stor grupp
människor som är bostadslösa, varav ett flertal är
hemlösa. Det blir allt vanligare att vi ser uteliggare.
Flera av dem är kvinnor med psykiska funktionshin-
der. Då räcker det inte att regeringen satsar 10 miljo-
ner kronor per år till kommunerna. Det är frivilligt för
kommunerna eller ideella organisationer att söka
dessa medel. Det måste bli en snabb uppföljning.
Därför säger vi att den bostadssociala utredningen
snabbt måste komma med direkta förslag på detta
område. Därför yrkar jag bifall till Kristdemokrater-
nas reservation nr 26.
Herr talman! Regeringens förslag att utplåna bo-
stadsforskningen är ödesdigert. Från ett tidigare an-
slag till byggforskningen på drygt 164 miljoner kro-
nor är regeringen nu beredd att gå ned till 64 miljoner
kronor. Av dessa är 61 miljoner kronor redan upp-
bundna i pågående projekt. Kvar blir 3 miljoner kro-
nor till hela den samhällsutveckling som staten föror-
dar.
Den externa finansieringen var 181 miljoner kro-
nor år 1997. Nu bedömer regeringen, utan att tillfråga
aktörerna inom plan-, bygg- och bostadssektorn, att
dessa i högre grad än tidigare tar hand om kunskaps-
försörjningen. Själva svarar aktörerna att den sam-
verkan som byggts upp kommer att raseras, eftersom
de har gått in och velat anslå medel för just en sam-
verkan. När regeringen drar ned sina insatser kommer
de att tvingas att retirera på samma sätt. Kristdemo-
kraterna har inte stillatigande kunnat se på detta skå-
despel. Därför har vi i vår budget tillfört 50 miljoner
kronor från anslaget för lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet. Detta har fått en majoritet i
bostadsutskottet, vilket vi är tacksamma för.
Vår byggforskning har ett gott anseende interna-
tionellt. Det är viktigt. Denna nedskärning, med dub-
bel effekt genom att aktörerna drar sig ur, gör att
200-300 forskare och doktorander skulle riskera att
behöva lämna sina tjänster redan från årsskiftet. Det
skulle drabba utbildningen av arkitekter, civilingenjö-
rer osv.
En annan sektor som skulle drabbas är kvinno-
forskningen. Boendesektorn är ett hittills manligt
dominerat område. Skämtsamt kan man säga att män-
nen bygger och planerar våra bostäder och att kvin-
norna bor i dem. Det är väl att dra till, men lite så kan
man säga att det är.
I budgetpropositionen föreslår man en markant
neddragning av anslaget till byggforskning. Det är
påtagligt att kvinnors forskning om bostäders utform-
ning kommer att drabbas hårt. Därför måste denna
forskning uppmärksammas på ett speciellt sätt. Jag
tror inte att den manligt dominerade byggsektorn
kommer att specialdestinera medel till kvinnoforsk-
ning. Därför vill vi kristdemokrater öronmärkta 25
miljoner kronor till kvinnoforskningen.
Detsamma gäller forskningen inom handikappom-
rådet. Det blir inte ett område som näringslivets aktö-
rer kommer att kasta sig över.
Det är också ett drastiskt steg att dra bort bygg-
forskningsstödet om man vill ha rätsida på sjuka hus-
fenomenet. Mycket av dagens byggforskning rör
livslängds- och kretsloppsfrågor för byggnader och
anläggningar, miljöfrågor kring den byggda miljön
och system för resurssnålt byggande. Vi har fått ett
nytt inressant område inom boendet, IT i boendet i
genusperspektiv - jag hoppas att det är till kvinnors
fördel - boendeförutsättningar med sociala lösningar
osv. Vilken aktör på marknaden tar itu med forskning
kring bostadssegregation? Vem forskar för att finna
lämpliga bostäder för det ökade antalet hemlösa?
Herr talman! Vi kristdemokrater har också talat
om studentbostäderna. Vi tycker därför att det var
konstigt att regeringen ville dra bort 45 miljoner kro-
nor. Vi anvisade direkt dessa 45 miljoner kronor
tillbaka i budgeten. Det visade sig senare att det fanns
ansökningar den 31 oktober om 7 958 lägenheter. 600
av dessa ansökningar hade kommit in efter den 12
oktober. Om alla dessa skulle tillstyrkas skulle det
behövas ytterligare 72 miljoner kronor. Vi hoppas att
även de ansökningar som har kommit in efter den 12
oktober skall få bli delaktiga. Flera har säkert startat
sin projektering och byggnation.
Sedan har vi inomhussidan - allergiproblemen.
Jag var den 5 oktober i en skola, som egentligen di-
rekt skulle behöva allergisaneras. Men för att få möj-
lighet att söka stöd till ekologisk omställning gäller
det inte enbart att sanera utan att kunna redovisa
nyckeltal för miljöeffekter osv. Vi fick t.o.m. hitta på
att vi måste ha en bassäng för att ackumulera energi.
Det är viktigt och vällovligt. Men det vi önskade först
var åtgärder för allergisanering, så att inte barn behö-
ver vistas inne i ett sjukt hus. Detta gäller även för
familjer. Därför har vi kristdemokrater velat öron-
märka 200 miljoner kronor till allergisanering och
som kan hjälpa till med fukt- och mögelskador. Det
har visat sig vara stora bekymmer.
År 1999 har av Folkhälsoinstitutet klassats som
Inneåret 99. Man säger att alla skall må bra inomhus.
För tids vinnande nöjer jag mig att yrka bifall till
de reservationer och yrkanden Ulf Björklund har lagt
fram kompletterat med mitt yrkande om bifall till
reservation nr 26.