Herr talman! Jag är inte på något sätt raljerande i mitt replikskifte med Kenneth Johansson. Det här är ett allvarligt område, och det är allvarliga frågor. Jag pekar på det som socialutskottets ordförande skriver i utskottets ställningstagandetext i betänkandet, att man har för avsikt att göra en ny nationell kartläggning. Är det den kraftfullaste åtgärden från socialutskottets ordförande för att motverka hemlöshet i Sverige?
Det stämmer som Kenneth Johansson säger att det sker en samverkan med Kronofogdemyndigheten. Det finns en publicerad rapport som Socialstyrelsen tog fram 2008. Där talar man om att man ger vägledning och stöd till socialtjänsten. På samma sätt har Socialstyrelsen 2010 tagit fram en vägledning om boendelösningar. Vägledningar i all ära, men det är kraftfulla insatser som krävs för att motverka hemlösheten. Det är inte bara män och kvinnor utan också barnfamiljer som drabbas av den.
Därför menar jag att om det som Kenneth Johansson säger är så tydligt, att man vidtar kraftfulla åtgärder på det här området, då är det väldigt tunt beskrivet i utskottets betänkande som vi här har att debattera. Det finns under utskottets ställningstagandetext på s. 20, och i så fall är det mycket tunt.
Jag anser att det behövs kraftfulla åtgärder, inte nya nationella kartläggningar. Hemlösheten är ett känt problem. Vad ytterligare vill Kenneth Johansson ta fram för att se till att det börjar byggas bostäder och skapas ekonomiska förutsättningar så att människor inte hamnar i utanförskap eller bostadslöshet?